Tjänster finns av olika slag, ibland förväntas vi vara användare, exempelvis tjänster inom städning eller trädgårdsarbete, ibland förväntas vi genomföra självservice, som självdialys inom vården, och ibland ska vi vara aktiva deltagare i att åstadkomma tjänsten, exempelvis via delningstjänster som Uber (taxi) eller Airbnb (uthyrning av bostäder). Design är i samtliga fall av avgörande betydelse för att tjänsten ska ge ett mervärde för användaren och upplevas som en förbättring, något som förenklar vardagen och som man också är beredd att bidra till, använda eller till och med betala för.
Nya tjänster växer fram inom i stort sett alla branscher och olika samhällsområden. Att användarens perspektiv sätts i centrum är därför ett måste. Det innebär i sin tur att det krävs goda förutsättningar för samarbete mellan många olika aktörer när en ny tjänst ska utvecklas och förhoppningsvis också genomföras.
Forskningen vid LiU ligger här i den absoluta framkanten. Även förmågan hos aktörerna att utnyttja och ta tillvara möjligheterna inom design studeras liksom hur förutsättningarna för att använda design som förändringskraft ser ut inom olika samhällssektorer, inklusive den ideella.
Forskningen kring design för tjänster bedrivs såväl med kognitionsvetenskapliga utgångspunkter som från tekniska, ekonomiska och organisatoriska synvinklar. Flera olika forskargrupper bidrar till kunskapsutvecklingen.
I ett par stora forskningsprojekt studeras också hur design av tjänster för industrin kan bidra till ett mer resurssnålt och hållbart samhälle som bygger på en cirkulär ekonomi.
En starkt ökande sektor
Vi omges att ett allt större antal tjänster och många av dem är vi delaktiga i att skapa värdet av. Den tvärvetenskapliga forskningen vid LiU belyser hur design av tjänster påverkar våra upplevelser och förändrar våra beteenden.
