Design gör vården effektivare

Användarperspektivet behöver komma in i allt utvecklingsarbete och här är design ett viktigt hjälpmedel. Men att det anställs en designer betyder inte att organisationen har designförmåga, visar Lisa Malmberg i sin doktorsavhandling i tjänstedesign.

Nyblivna filosofie doktor Lisa Malmberg har tagit sin definition av design från Nobelpristagaren Herbert Simon: Design är praktik med syfte att ändra en rådande situation till en som är att föredra. Utifrån den har hon sedan studerat designförmågan inom den offentliga delen av vårdsektorn.

Krav på medinflytande

Patientlagstiftningen ställer krav på ökat inflytande och delaktighet, antalet äldre och vårdbehövande ökar, pressen ökar på offentlig sektor att hålla nere kostnaderna och samtidigt öka kvaliteten på tjänsterna. Design kan här användas som en drivkraft för utveckling.

Lisa Malmberg– Tankarna att ta med användarperspektivet i utvecklingen av tjänster inom vården har funnits i några år nu och sedan jag började följa arbetet 2014 har det tagits allt fler initiativ. Idag finns flera intressanta och lyckade projekt i exempelvis landstingen i Värmland, Södermanland och Västernorrland, berättar Lisa Malmberg.

Hälsovården har hittills varit organiserad utifrån olika expertområden som arbetar i varsitt stuprör.
– Läkaren är experten och allt kretsar kring det, man har patienten i fokus, men inte patientens fokus, förtydligar hon.

Första linjen

Hon pekar på hur de exempelvis i Värmland har använd det designdrivna arbetssättet i projektet Första linjen. Målet var att skapa processer så att unga som mår dåligt ska komma i kontakt med hälsovården på ett sätt som passar just deras förutsättningar.

– Vi ser hur intresset ökar för design som arbetsmetod där det handlar om att ta in många olika aktörer och skapa en balans mellan användarens behov och önskemål och vad som är effektivt för organisationen, säger hon.

Rutinerna måste fungera

Men hon höjer också ett varningen finger, det hennes avhandling tydligt visar är att en anställd designer inte betyder att organisationen har designförmåga.
Tre delar behövs, organisationen behöver ha
• förståelse för vad ett designdrivet arbetssätt innebär och kan bidra med
• tillgång till personer med designkompetens
• strukturer, rutiner och processer och en kultur som möjliggör att designresurserna utnyttjas på ett bra sätt.

– Metoder och processer som kommer med det designdrivna förhållningssättet måste passas in i organisationens existerande rutiner och processer. Det har gjorts massor av satsningar de senaste åren där man arbetat medvetet med att bygga upp kompetens, men man måste också titta på vad som behöver förändras i organisationen. Jag vill se det som ett möte, där båda sidor anpassar sig för att få arbetet att fungera långsiktigt.

Lisa Malmberg tar nu ett halvt steg ut från akademin för att bland annat följa utvecklingen av tjänster inom Landstinget i Södermanland.
– Min tjänst innehåller en del forskning och en del projektarbete och det ser jag fram emot, säger hon.

Avhandlingen: Building Design Capability in the Public Sector, Expanding the Horizons of Development, Lisa Malmberg, Interaktiva och kognitiva system, Institutionen för Datavetenskap, Linköpings universitet 2017.

Kontakt

Designforskning

Fler nyheter från LiU