Stiftelsen väljer ut projekt som gynnar entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. Speciellt forskare som samarbetar med företag, offentlig sektor och civilsamhälle med ”de många människorna i fokus” blir utvalda. De LiU-forskare som nu har anledning att fira finns alla på Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI).
Stötta företag att göra mer med mindre
– Vi är oerhört glada över att ha projektet och jag tror att våra partners känner samma sak, säger Murat Mirata, Avdelningen Industriell miljöteknik. Forskningsprojektet ”Empowering Regenerative Businesses for Increased Resource Productivity and Sustainable Business Growth” fick 6,9 miljoner kronor och går ut på att stötta så kallade regenerativa företag, det vill säga verksamheter som skapar värde från överblivna resurser.
– Detta är en mycket viktig sektor, men som hittills inte har fått tillräcklig uppmärksamhet. Projektet kommer att ge dem den uppmärksamhet de förtjänar och kommer att försöka säkerställa ökat stöd för deras utveckling, säger Murat Mirata.
Miljöarbete i godstransportföretag
Maria Huge-Brodin, professor inom miljölogistik och Peter Cronemyr, biträdande professor inom logistik- och kvalitetsutveckling såg att ett praktiskt problem kunde lösas av att sammanföra deras två discipliner.
– Godstransportföretag behöver jobba med att bli mer miljövänliga men de har låga marginaler och kunderna vill ofta inte betala extra för miljövänliga transporter. Det behövs något verktyg eller arbetssätt som hjälper godstransportföretagen att jobba mer proaktivt, inte bara göra det som krävs av lagar och regleringar, säger Peter Cronemyr som nu fått 4 miljoner kronor till projektet ”Proaktiv utveckling och styrning av miljöarbete i godstransportföretag” på avdelningen Logistik- och Kvalitetsutveckling.
Tillsammans med två godstransportföretag tar projektgruppen nu fram ett nytt arbetssätt som de kallar Miljökontot. Forskarna använder en metod som hjälper företagen att generera, prioritera och genomföra miljöinitiativ för att uppnå de globala och nationella hållbarhetsmålen.
Mot ett grönt digitalt folkhem
Karin Skill, Avdelningen för statsvetenskap, får 3,7 miljoner kronor för att undersöka delningsekonomi på olika sätt. Delningsekonomi innebär att dela på produkter och tjänster, att hyra och låna istället för att äga och att det ska vara tillgängligt för alla.
– Vi får möjlighet att samverka med kommunala aktörer nu för att hitta sätt att använda digitaliseringens möjligheter på ett kreativt sätt, men utan att ducka för utmaningarna som finns, säger Karin Skill.
Tillsammans med de kommuner som ska delta i projektet ”Mot ett grönt digitalt folkhem – nya institutionella arrangemang som stöttar innovativ resurshushållning med digitala tjänster i kommuner” kommer forskargruppen att ta reda på både vad kommuner ser som hinder men också försöka komma på sätt att komma runt hindren.
Tillvarata koldioxid från biogasproduktion
Biogas består till största delen av metan men också koldioxid. I Sverige uppgraderas en stor del av biogasen till fordonsbränsle, vilket innebär att metan och koldioxid delas upp. Medan metanet blir till bränsle i bilar och bussar släpps koldioxiden ut i atmosfären. Marcus Gustafsson, Avdelningen för industriell miljöteknik, får 3,6 miljoner kronor för att undersöka förutsättningarna för att i stället tillvarata koldioxiden och använda den till produkter som skapar ytterligare värde och nytta till biogasproduktionen.
– Dels kan koldioxiden i sig ersätta andra, mindre hållbara, produkter i många tillämpningar. Dels kan det öka värdet med själva biogasproduktionen, förbättra biogasens konkurrenskraft och leda till att produktionen av biogas ökar, säger Marcus Gustafsson.
”Värdeskapande av koldioxid från biogasproduktion” kommer att pågå i tre år, med start i augusti 2020.
Effektiv återvinning av plastförpackningar
Plast är särskilt utmanande när det gäller återvinning. Stefan Anderberg, professor på Avdelningen för industriell miljöteknik, får 3,4 miljoner kronor i bidrag för att undersöka hur återvinningssystem kan förändras så det blir mindre negativ miljöpåverkan och hur man kan få ut mer av plastförpackningar.
Forskarna får nu i projektet ”Utveckling av systemlösningar för resurseffektiva återvinningssystem för plastförpackningar” möjlighet att utveckla sitt samarbete med bland annat återvinningsaktörer i regionen som Returpack i Norrköping och Plastkretsen i Motala. Forskningsprojektet pågår till hösten 2023 och är en del av den bredare satsningen; regional resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.
– Genom plastförpackningsstudien kommer vi utveckla angreppssätt, metoder och nätverk som vi kommer bygga vidare på när det gäller andra material i regionen, säger Stefan Anderberg.
Högre effektivitet i energisystemen
Hur kan väte spela en roll i framtida svenska energisystem? I forskningsprojektet ”Integrating sustainable environmental policies for Electricity, Hydrogen, Steel production and Transportation”, ska Ou Tang, professor på Avdelningen för Produktionsekonomi och Jakob Rehme, professor på Avdelningen för Industriell ekonomi, analysera samverkan mellan el-, väte-, stål- och transportsektorerna och konsekvenserna av stödsystem och utvecklingspolitik.
– Projektet kan hjälpa företag att bättre definiera investeringsstrategier och affärsmodeller, öka synligheten för energipolitiken i samhällsdebatten och stödja beslutsfattare att bana väg för en mer hållbar utveckling, säger Ou Tang.
Riktlinjer för cirkulär klädekonomi
Klädindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Linköpings universitet är också med som samverkanspartner i projektet ”Circular clothing dichotomies in global-local supply chain dispersion” som beviljats bidrag på 3,4 miljoner kronor och som på sikt kan bidra till att minska miljöpåverkan från klädindustrin. Deltagande LiU-forskare är Erik Sandberg, biträdande professor på Avdelningen Logistik och Kvalitetsutveckling.
Mer information och beslut finns här
