19 december 2022

På bara fem år har AIDA blivit en självklar nationell arena för forskning och innovation inom medicinsk bildanalys. Verksamheten i Linköping har fått stor betydelse för att främja AI-teknik inom sjukvården och har under åren hjälpt svenska forskare att dela data med 29 länder.

Personer med 3D-glasögon
Under rundvisningen på femårsjubileet fick besökarna veta mer om artificiell intelligens och ta del av visuell teknik.  Thor Balkhed

Det är en nyfiken femåring som har blicken framåt. Men det går också att peka på några konkreta mål som AIDA-verksamheten, mitt i verksamheten på universitetssjukhuset i Linköping, redan har uppnått. 

Två män och en kvinna i forskningsmiljö med bilddiagnostik.Caroline Bivik Stadler, Claes Lundström och Joel Hedlund på AIDA, vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin

Ett stöd inom AI

-AIDA har byggt upp en unik samarbetsarena nu bestående av 50 nätverkspartners från akademi, sjukvård och industri. Vår AI-kurs för radiologer och patologer har nått ut brett i landet med deltagare från nästintill samtliga regioner. Vi har skapat en gemensam beräkningstjänst för AI-träning på känsliga persondata och har även hjälpt svenska forskare att dela bilddata med 29 länder, sammanfattar projektledaren och forskningsingenjören Caroline Bivik Stadler.

AIDA:s huvudkontor finns i samma lokaler som Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), och är till för att hjälpa alla svenska aktörer inom AI för sjukvård. AIDA är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan sjukvården, industrin och akademin. Detta är viktigt eftersom medicinsk bildvetenskap kräver extremt stora mängder data. Målet med AIDA är storskalig användning av AI-hjälp i sjukvården.


- Här möts praktisk sjukvård, forskning och utveckling och industrin. Alla kommer att ha nytta av artificiell intelligens i framtiden, säger arenaledaren Claes Lundström som också är adjungerad professor inom medicinsk visualisering.

Tillgång till stora mängder data är den viktigaste faktorn för att lyckas skapa artificiell intelligens (AI) i världsklass.
Medicinska data med hög kvalitet är särskilt svårt att få tag i eftersom den bearbetning som behövs både är tidsödande och kräver expertkompetens för att vara riktigt användbar.Två män och en kvinna i forskningsmiljö med bilddiagnostik.Caroline Bivik Stadler, Claes Lundström och Joel Hedlund på AIDA, vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin Ett attitydsskifte
- Vi märker att AIDA:s utbildningar har bidragit till att minska den skepsis som har funnits mot AI. Man kanske har tänkt att en robot kommer att ta våra jobb, eller känner en oro för diagnosticeringens precision. Men här sker det ett stort attitydsskifte just nu.

Vad är det som har förändrats i synen på detta?
- Människan kommer att behövas även i framtiden. Men som ett verktyg i vården är AI otroligt användbart. De datamängder som kan hanteras är så enorma. Det börjar många att inse. Samtidigt måste man vara realistisk och inse att det krävs mycket mera forskning inom många olika områden för att AI-lösningar fullt ut ska passa sjukvårdens behov. AI används ännu väldigt sparsamt i sjukvården.

Lagligt och etiskt

Det finns också en osäkerhet i professionen om hur data kan delas på ett lagligt och etiskt sätt. AIDA har skapat en databas som samlar data så att den går att använda utan att äventyra patientsekretessen.
Med goda skyddsåtgärder kan vi göra datan tillgänglig för andra forskare 
- Syftet är ju att den data som vi lägger mycket resurser på att samla in ska komma till så stor nytta som möjligt. Genom anonymiserade beräkningsmodeller och med goda skyddsåtgärder kan vi göra datan tillgänglig för andra forskare på ett lagligt och etiskt sätt. Där har vi inom AIDA kommit väldigt långt, förklarar Joel Hedlund, datadirektör.

AIDA samarbetar med bland annat Nationellt Superdatorcentrum för att vidareutveckla systemen för datahantering och AI-träning. AIDA begränsar sig inte bara till Sverige, utan är även en av de ledande parterna i det europeiska projektet Bigpicture. I den världsunika satsningen kommer minst tre miljoner digitala mikroskopibilder av vävnadsprover att samlas in.

- Bigpicture innebär ett stort steg framåt för forskarnas möjlighet att få tillgång till realistiska data, vilket kommer få AI-metoderna att passa bättre för vårdens verklighet, säger Joel Hedlund.
Foto Thor Balkhed

Olika aktörer bjöds in

Femårsjubileet firades med att bjuda in olika aktörer som finns med i projektet under en dag i november 2022. Det blev rundvisning på CMIV, en halvdag med seminarier samt en avslutande middag på kvällen.

AIDA har nu lagt en stadig grund för att fortsätta utvecklingen med AI-verktyg inom både medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Claes Lundström ser med tillförsikt på framtiden.
- Ja, vi har förankrat oss väl inom både sjukvården, akademin och industrin. Utvecklingen och forskningen måste fortsätta, det är mycket jobb kvar innan svenska patienter får full nytta av AI, säger Claes Lundström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.