19 december 2022

På bara fem år har AIDA blivit en självklar nationell arena för forskning och innovation inom medicinsk bildanalys. Verksamheten i Linköping har fått stor betydelse för att främja AI-teknik inom sjukvården och har under åren hjälpt svenska forskare att dela data med 29 länder.

Personer med 3D-glasögon Fotograf: Thor Balkhed
Under rundvisningen på femårsjubileet fick besökarna veta mer om artificiell intelligens och ta del av visuell teknik. 

Det är en nyfiken femåring som har blicken framåt. Men det går också att peka på några konkreta mål som AIDA-verksamheten, mitt i verksamheten på universitetssjukhuset i Linköping, redan har uppnått.

Två män och en kvinna i forskningsmiljö med bilddiagnostik.Caroline Bivik Stadler, Claes Lundström och Joel Hedlund på AIDA, vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin

Ett stöd inom AI

-AIDA har byggt upp en unik samarbetsarena nu bestående av 50 nätverkspartners från akademi, sjukvård och industri. Vår AI-kurs för radiologer och patologer har nått ut brett i landet med deltagare från nästintill samtliga regioner. Vi har skapat en gemensam beräkningstjänst för AI-träning på känsliga persondata och har även hjälpt svenska forskare att dela bilddata med 29 länder, sammanfattar projektledaren och forskningsingenjören Caroline Bivik Stadler.

AIDA:s huvudkontor finns i samma lokaler som Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), och är till för att hjälpa alla svenska aktörer inom AI för sjukvård. AIDA är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan sjukvården, industrin och akademin. Detta är viktigt eftersom medicinsk bildvetenskap kräver extremt stora mängder data. Målet med AIDA är storskalig användning av AI-hjälp i sjukvården.


- Här möts praktisk sjukvård, forskning och utveckling och industrin. Alla kommer att ha nytta av artificiell intelligens i framtiden, säger arenaledaren Claes Lundström som också är adjungerad professor inom medicinsk visualisering.

Tillgång till stora mängder data är den viktigaste faktorn för att lyckas skapa artificiell intelligens (AI) i världsklass.
Medicinska data med hög kvalitet är särskilt svårt att få tag i eftersom den bearbetning som behövs både är tidsödande och kräver expertkompetens för att vara riktigt användbar.Två män och en kvinna i forskningsmiljö med bilddiagnostik.Caroline Bivik Stadler, Claes Lundström och Joel Hedlund på AIDA, vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin Ett attitydsskifte
- Vi märker att AIDA:s utbildningar har bidragit till att minska den skepsis som har funnits mot AI. Man kanske har tänkt att en robot kommer att ta våra jobb, eller känner en oro för diagnosticeringens precision. Men här sker det ett stort attitydsskifte just nu.

Vad är det som har förändrats i synen på detta?
- Människan kommer att behövas även i framtiden. Men som ett verktyg i vården är AI otroligt användbart. De datamängder som kan hanteras är så enorma. Det börjar många att inse. Samtidigt måste man vara realistisk och inse att det krävs mycket mera forskning inom många olika områden för att AI-lösningar fullt ut ska passa sjukvårdens behov. AI används ännu väldigt sparsamt i sjukvården.

Lagligt och etiskt

Det finns också en osäkerhet i professionen om hur data kan delas på ett lagligt och etiskt sätt. AIDA har skapat en databas som samlar data så att den går att använda utan att äventyra patientsekretessen.
Med goda skyddsåtgärder kan vi göra datan tillgänglig för andra forskare
- Syftet är ju att den data som vi lägger mycket resurser på att samla in ska komma till så stor nytta som möjligt. Genom anonymiserade beräkningsmodeller och med goda skyddsåtgärder kan vi göra datan tillgänglig för andra forskare på ett lagligt och etiskt sätt. Där har vi inom AIDA kommit väldigt långt, förklarar Joel Hedlund, datadirektör.

AIDA samarbetar med bland annat Nationellt Superdatorcentrum för att vidareutveckla systemen för datahantering och AI-träning. AIDA begränsar sig inte bara till Sverige, utan är även en av de ledande parterna i det europeiska projektet Bigpicture. I den världsunika satsningen kommer minst tre miljoner digitala mikroskopibilder av vävnadsprover att samlas in.

- Bigpicture innebär ett stort steg framåt för forskarnas möjlighet att få tillgång till realistiska data, vilket kommer få AI-metoderna att passa bättre för vårdens verklighet, säger Joel Hedlund.
Foto Thor Balkhed

Olika aktörer bjöds in

Femårsjubileet firades med att bjuda in olika aktörer som finns med i projektet under en dag i november 2022. Det blev rundvisning på CMIV, en halvdag med seminarier samt en avslutande middag på kvällen.

AIDA har nu lagt en stadig grund för att fortsätta utvecklingen med AI-verktyg inom både medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Claes Lundström ser med tillförsikt på framtiden.
- Ja, vi har förankrat oss väl inom både sjukvården, akademin och industrin. Utvecklingen och forskningen måste fortsätta, det är mycket jobb kvar innan svenska patienter får full nytta av AI, säger Claes Lundström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.