17 maj 2022

Äldre personer bär på många minnen, men att berätta om dem kan vara svårt. Forskare vid Linköpings universitet vill underlätta för äldre att dela sina minnen och samtidigt göra kultur till en del av vardagen. Det har de gjort bland annat genom en interaktiv bok, en utställning och en VR-upplevelse.

Att gå på bio under andra världskriget, plocka vårens första tussilago tillsammans med mamma, den berömda boxningsmatchen som Ingemar Johansson vann 1959, bröllopet på Gotland.Två personer tittar på en bioduk.En del av utställningen på Träffpunkten i Vilbergen.

Det är några av de minnen och berättelser som forskare har fått ta del av när de intervjuat människor på äldreboenden och träffpunkter i Norrköping. Flera av berättelserna har visualiserats på olika sätt, bland annat genom en interaktiv bok och genom utställningar.

– Många har inte kvar de vanliga sätten att berätta om sina minnen. Barnen vill inte titta i fotoalbumet längre och skivspelaren kom inte med i flytten. Det behövs nya sätt att både kunna prata om och visa sina minnen, säger Konstantin Economou, projektledare och universitetslektor i kultur och mediegestaltning.

En interaktiv bok

Det har varit utgångspunkten för projektet Tillgänglighet och hågkomst – berättelser och innovativ medieanvändning på äldreboende, finansierat av Norrköpings fond för forskning och utveckling. Syftet har varit att testa olika tekniker för att visualisera minnen och berättelser. Att utveckla ett digitalt verktyg med innehåll som användaren själv kan välja har varit ett av målen.Bild på Elisabet Cedersund och Konstantin Economou.Elisabet Cedersund och Konstantin Economou. På Ipaden syns den berömda boxningsmatchen med Ingemar Johansson från 1959.

Resultatet är en interaktiv bok. Med ett enkelt knapptryck kan användaren få upp filmer, foton och ljud på en Ipad eller en tv.

Bakom boken ligger sensorteknik, så kallade personliga sensor-aktuator-system, som tagits fram i ett samarbete mellan forskare från Rise och Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.

– Men det hade inte nödvändigtvis behövt vara en bok. De här sensorerna skulle kunna byggas in i kläder eller möbler och då skulle ett svep med handen eller en klapp på axeln kunna starta favoritmusiken eller ett bildspel med dina egna foton. Det skulle kunna anpassas efter de behov den enskilda individen har, säger Konstantin Economou.Bild på en bok.Den interaktiva boken som forskare vid Linköpings universitet tagit fram i samarbete med Rise.

Utställningar

En del av projektet har också varit att skapa utställningar av minnen. På Träffpunkten i Vilbergen i Norrköping har utställningen När någon frågar – Våra minnen och berättelser funnits att se under våren 2022. I den visualiseras fyra minnen som deltagare i ett tidigare projekt berättat om.

En del av utställningen handlar specifikt om minnen kring krukväxter. Den är skapad av René van Pelt, konstnär med en magisterexamen i kultur och mediegestaltning från Linköpings universitet.

– Det här temat har väckt så många berättelser, och har blivit en ingång till fler minnen. Var bodde vi, hur såg köket ut? Vem fick jag den där sticklingen av? säger Elisabet Cedersund, professor emerita i äldre och åldrande.

Tillsammans med sina kollegor har hon hållit i de intervjuer och workshops som ligger till grund för utställningarna och där man samtalat med deltagarna om deras minnen.

– Äldre personer har expertkunskap i berättande. De bär på så många minnen som riskerar att gå förlorade om de inte har möjlighet att berätta om dem. Det leder till att samhället går miste om ett kulturarv och att äldre människor mister en del av sitt kulturella liv.

Bild på en krukväxt. Framför ligger böcker om växter staplade på varandra.Temat krukväxter har öppnat upp för många berättelser. I utställningen på Träffpunkten visas några av dem. Ett annat sätt att visualisera minnen är genom VR. Katarina Rosén, masterstudent i design, är en av flera studenter som har medverkat i projektet. Hon har skapat en VR-upplevelse som deltagarna sedan fått testa.

– Här får man ta del av flera minnen, bland annat det om att gå på bio under andra världskriget. Jag är intresserad av att höra om deltagarnas upplevelse av VR, säger hon.

Hur kan tekniken bli en del av vardagen?

Det finns ett stort intresse hos både äldre personer och personal på äldreboenden och träffpunkter att hitta sätt att samtala om och lyfta minnen på ett mer systematiskt sätt, menar forskarna.

– De som vi har pratat med är väldigt måna om att äldre personer ska kunna dela sina minnen och ha tillgång till kultur och media, men ofta sker det här på en mer individuell nivå. Vi skulle vilja se hur metoderna kan implementeras övergripande på träffpunkter och äldreboenden, och kunna ge äldre en ny roll som aktiva berättare, säger Konstantin Economou.

Mer information

Om utställningen

Utställningen När någon frågar - Våra minnen och berättelser finns att se på Träffpunkten på Kalkstensgatan 5 i Vilbergen i Norrköping till och med den 24 maj, 2022.

Om projektet

Projektet Tillgänglighet och hågkomst – berättelser om innovativ medieanvändning på äldreboende är finansierat av Norrköpings fond för forskning och utveckling och är ett samarbete mellan Linköpings universitet (Avdelningen för kultur, samhälle, form och medier, Avdelningen för åldrande och social förändring samt Laboratoriet för organisk elektronik), Norrköpings kommun, Träffpunkten Kalkstensgatan i Norrköping och Rise. Projektet är en fortsättning på projektet Äldre människors mediala miljöer, också det finansierat av Norrköpings fond för forskning och utveckling.

Mer om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.