Barnahus etablerades i Sverige 2005 med syftet att säkerställa rättstrygghet, ett gott bemötande och tillgång till stöd och behandling för barn som misstänks ha utsatts för brott. Samverkan inom barnahus innebär att barnet får möta alla relevanta aktörer på en och samma plats – i en barnanpassad miljö där personalen har särskild kompetens om våld mot barn.
Samrådet – ett nav i barnahusmodellen
Samrådet är en central del av barnahusmodellen och syftar till att planera och samordna de olika aktörernas insatser – både brottsutredning och socialtjänstutredning – så att de kan genomföras parallellt utan att motverka varandra. Utgångspunkten är alltid barnets bästa och att skapa en trygg och samordnad process.Enkätundersökningen, som besvarades av samordnare vid 24 av landets 33 barnahus, visar att bara vart tredje barnahus genomför samråd i alla ärenden som rör barnfridsbrott. Polisens och åklagarens bedömning är ofta avgörande för om ett ärende tas upp på samråd. Majoriteten av barnahus genomför samråd i någon mån, då ofta baserat på den bedömning som polis eller åklagare gör.
─ För att barnet verkligen ska få ta del av de samlade insatserna som finns inom barnahus krävs att samverkan påbörjas genom samråd och de pågående utredningarna bedrivs parallellt med en helhetssyn på barnets situation, säger Sandra Skoog.
Barnet som egen rättighetsbärare
Av fritextsvaren framgår att en orsak till att samråd ibland uteblir före barnförhör, är akuta insatser eller när ett ärende initieras av polisens jour. Barnahusens verksamhet är inte tillgänglig 24/7.Vem som är målsägande i grundbrottet påverkar också ärendegången. Enkätsvaren visar att om det är en vårdnadshavare som blivit utsatt för våld och barnen är små eller inte kan höras, kan ärendet hanteras utan samråd. Det finns även en osäkerhet i ärenden där vuxna målsägande drar tillbaka sin anmälan, vilket påverkar bedömningen av barnfridsbrottet.
─ Barnets rätt att höras måste vara självklar, oavsett en vuxen målsägandes inställning till grundbrottet. När barnets rätt att höras villkoras av vuxnas agerande eller rättsprocessens utformning, försvagas både barnets rättsskydd och möjligheten att erbjuda skydd och lämpligt stöd, säger Sandra Skoog.
Över 200 anmälningar om barnfridsbrott varje vecka
Enligt statistik från BRÅ anmäldes 12 124 barnfridsbrott under 2024. Det är betydligt fler än vad som förväntades när lagen infördes. Barnafrid anser att de resurser som tilldelas barnahusen bör spegla det ökade behovet.
Barnafrid ser också att ansvarsfördelningen mellan polisens barn- och vuxenutredare behöver bli tydligare. Enkätundersökningen visar att barnförhör i barnfridsbrott ofta sker senare i processen än andra ärenden som utreds på barnahus. Barnfridsbrott bör hanteras av utredare som har särskild kompetens om utredningar av barn.
─ Vi ser ett fortsatt behov att utveckla gemensamma rutiner och stärka samverkan mellan de myndigheter som finns på barnahus. Det är avgörande för att de barn och unga som bevittnat våld och kommer till barnahus ska få det skydd och stöd de har rätt till, avslutar Sandra Skoog.
