20 mars 2024

Tillämpningen av lagen om barnfridsbrott brister. Det visar Barnafrids uppföljning två år efter att lagen trädde i kraft. Bristerna handlar om hur lagen har tolkats och att det saknas effektiva rutiner för att gå från intention till handling.

Nallebjörn med stickad tröja som sitter på en fönsterbräda och tittar ut.
Fotograf: Patrick Daxenbichler

— Vår senaste kartläggning visar att samhället kan göra mer för att tillvara barnets rätt att bli hörd samt få skydd, stöd och behandling i ärenden som rör barnfridsbrott, säger Sandra Skoog, utredare på Barnafrid.

Rapporten ”Barnfridsbrottet: Uppföljande enkät om tillämpningen på barnahus hösten 2023” redovisar bland annat skillnader i hur barnfridsbrottet utreds, hur ärendena tas upp i samråd och hur barn som bevittnat våld erbjuds krisstöd.

Två år med barnfridsbrottet

Barnfridsbrottet infördes i svensk lagstiftning den 1 juli 2021. Sedan dess har Barnafrid utbildat yrkesverksamma om vad lagen innebär och även utvärderat hur landets barnahus arbetar med ärenden som rör barnfridsbrott. Barnafrid har vid två tidigare tillfällen, september 2021 och maj 2022, undersökt hur barnahus i Sverige arbetar med ärenden som rör barnfridsbrott.

— Barnfridsbrottet ger barnet målsägandestatus och möjlighet att få ett eget juridiskt biträde som ska värna barnets behov och rättigheter i förundersökningen. Det är en viktig skillnad jämfört med före lagens införande, men vår kartläggning sätter fingret på fler frågor som samhället kan utveckla vidare, säger Sandra Skoog.

Kartläggningen hösten 2023 visar bland annat:

  • att det finns skillnader i hur ärenden om barnfridsbrott aktualiseras på barnahus jämfört med andra brott mot barn.
  • att det finns skillnader i hur ärenden tas upp på samråd.
  • att det finns skillnader i hur brottsutredningarna bedrivs vid barnfridsbrott. Till exempel att brottsutredningen stannar av i avvaktan på att grundbrottet utreds eller att barn förhörs senare, i vissa fall inte alls.
  • 2 av 3 barnahus erbjuder inte krisstöd i lika stor utsträckning som i andra ärenden om våld mot barn.

— Att säkerställa att ärenden om barnfridsbrott kommer till samråd på barnahus bör vara en fortsatt prioriterad fråga. Vår uppföljning visar att de här ärendena i större utsträckning blir aktualiserade via polisen, men att polisen i lägre grad anmäler till samråd. Det får till följd att de här barnen inte kommer till samråd på barnahus. Utan ett samråd är risken större att ett barn inte heller får sitt behov av stöd, behandling och krishantering tillgodosett, säger Sandra Skoog.

Så här gick undersökningen till

En webbenkät skickades till landets barnahussamordnare den 30 augusti 2023 och var därefter öppen till den 22 september. Två påminnelser skickades ut under svarsperioden. Barnahus med fler än en samordnare ombads att endast lämna in ett svar. Samordnare vid 28 av landets 33 barnahus besvarade enkäten (svarsfrekvens 85 procent).

Ladda ned rapporten ”Barnfridsbrottet: Uppföljande enkät om tillämpningen på barnahus hösten 2023” här

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.

Fler sökande till program på LiU

När anmälan till höstterminen stängde hade 411 200 personer skickat in minst en anmälan. Det är en ökning med en procent jämfört med 2024. På LiU ökar antalet sökande till program med tre procent.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.