08 april 2021

När teven går sönder ersätts den ofta av en nytillverkad. Men så behöver det inte vara. Att återanvända gamla komponenter inom industriproduktion kan göras mycket mer än vad som sker idag. Utöver att det bidrar till en hållbar produktion finns det pengar att tjäna.

Det menar Jelena Kurilova-Palisaitiene som föreläser på Lunchklubben den 19 april.

Jelena Kurilova-Palisaitien– Återtillverkning är en viktig del i den cirkulära ekonomin som har fokus på hållbarhet. Många företag arbetar med att minska sin resurs- och energiförbrukning. Trots det missar de flesta att återanvända gamla produkter och komponenter i sin egen produktion. På så sätt missar de både att jobba mer hållbart och att tjäna pengar på att utnyttja sina produkter flera gånger, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene, som forskar om återtillverkning och att förbättra nyttan för kunderna. Hon är biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, på Linköpings universitet.

Inom vissa branscher, som till exempel vid bil-, flyg- och maskinproduktion har det länge varit vanligt med återtillverkning. Komponenter demonteras, repareras vid behov, sätts ihop igen och används i flera faser.

– USA och Kina har kommit längst i det här arbetet och även vissa länder i Europa ligger bra framme, exempelvis Tyskland och Italien. Sverige, däremot, ligger långt efter. En förklaring till det kan vara att mycket arbete vad gäller återtillverkning sker manuellt i dagsläget, och den manuella arbetskraften i Sverige är dyr.

Samtidigt finns det ett växande intresse från både små och stora tillverkande företag att hitta mer hållbara lösningar inom sin produktion, poängterar hon. Även kunderna börjar bli alltmer angelägna om att köpa produkter som har både hög kvalitet och är resurseffektivt tillverkade. Men idag finns det inget större utbud av återtillverkade produkter på marknaden.

Demonterade mobiltelefonerJelena Kurilova-Palisaitiene nämner dator- och mobiltelefontillverkning som exempel.

Här finns stora möjligheter för återtillverkning. Detsamma gäller för många andra elektriska och elektroniska produkter, alltifrån dammsugare till kaffebryggare.

För att underlätta för företag att börja med återtillverkning har hon utvecklat ett verktyg som kallas Remometer.

Med hjälp av den kan ett företag ta reda på om det har potential att bli en återtillverkare, hur det i såfall ska gå till och hur mer hållbar produktionen då kan bli.

På Lunchklubben kommer hon att berätta mer om verktyget och dess fyra steg till hållbar produktion.

Både små och stora företag kan ha nytta av Remometern och på så sätt fatta beslut om de vill börja med återtillverkning eller inte. Genom min presentation hoppas jag att fler får upp ögonen för de stora möjligheter som finns inom det här området. Det finns en dold, jättestor potential inom många industrier.

Kontakta oss för att veta mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.