08 april 2021

När teven går sönder ersätts den ofta av en nytillverkad. Men så behöver det inte vara. Att återanvända gamla komponenter inom industriproduktion kan göras mycket mer än vad som sker idag. Utöver att det bidrar till en hållbar produktion finns det pengar att tjäna.

Det menar Jelena Kurilova-Palisaitiene som föreläser på Lunchklubben den 19 april.

Jelena Kurilova-Palisaitien– Återtillverkning är en viktig del i den cirkulära ekonomin som har fokus på hållbarhet. Många företag arbetar med att minska sin resurs- och energiförbrukning. Trots det missar de flesta att återanvända gamla produkter och komponenter i sin egen produktion. På så sätt missar de både att jobba mer hållbart och att tjäna pengar på att utnyttja sina produkter flera gånger, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene, som forskar om återtillverkning och att förbättra nyttan för kunderna. Hon är biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, på Linköpings universitet.

Inom vissa branscher, som till exempel vid bil-, flyg- och maskinproduktion har det länge varit vanligt med återtillverkning. Komponenter demonteras, repareras vid behov, sätts ihop igen och används i flera faser.

– USA och Kina har kommit längst i det här arbetet och även vissa länder i Europa ligger bra framme, exempelvis Tyskland och Italien. Sverige, däremot, ligger långt efter. En förklaring till det kan vara att mycket arbete vad gäller återtillverkning sker manuellt i dagsläget, och den manuella arbetskraften i Sverige är dyr.

Samtidigt finns det ett växande intresse från både små och stora tillverkande företag att hitta mer hållbara lösningar inom sin produktion, poängterar hon. Även kunderna börjar bli alltmer angelägna om att köpa produkter som har både hög kvalitet och är resurseffektivt tillverkade. Men idag finns det inget större utbud av återtillverkade produkter på marknaden.

Demonterade mobiltelefonerJelena Kurilova-Palisaitiene nämner dator- och mobiltelefontillverkning som exempel.

Här finns stora möjligheter för återtillverkning. Detsamma gäller för många andra elektriska och elektroniska produkter, alltifrån dammsugare till kaffebryggare.

För att underlätta för företag att börja med återtillverkning har hon utvecklat ett verktyg som kallas Remometer.

Med hjälp av den kan ett företag ta reda på om det har potential att bli en återtillverkare, hur det i såfall ska gå till och hur mer hållbar produktionen då kan bli.

På Lunchklubben kommer hon att berätta mer om verktyget och dess fyra steg till hållbar produktion.

Både små och stora företag kan ha nytta av Remometern och på så sätt fatta beslut om de vill börja med återtillverkning eller inte. Genom min presentation hoppas jag att fler får upp ögonen för de stora möjligheter som finns inom det här området. Det finns en dold, jättestor potential inom många industrier.

Kontakta oss för att veta mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.