08 oktober 2024

Hur kan barnahus utveckla arbetet med kvalitetssäkring? Vilka indikatorer är relevanta och möjliga att följa upp? Det är frågor för ett nytt projekt finansierat av Östersjöstaternas råd, där Barnafrid samverkar med finska Institutet för hälsa och välfärd och tyska Childhood. 

Sex personer i sommarklädsel uppställda bredvid varandra på en å-promenad.

─ I det här projektet kommer vi att kartlägga dels vilka riktlinjer och andra styrdokument barnahus i Finland, Sverige och Tyskland använder, dels hur man arbetar med kvalitetsindikatorer och följer upp dem, berättar Anna Nelsson som är socionom och legitimerad psykoterapeut på Barnahus Linköping och utredare på Barnafrid på deltid.

Även den ”europeiska barnahusstandard” och vägledning som projektet Promise tagit fram tidigare kommer att ingå i den kartläggning projektet ska göra. Anna Nelsson är entusiastisk över möjligheten att skapa bättre förutsättningar för barns rätt till ett likvärdigt bemötande och likvärdiga insatser på barnahus.

─ Modellen för barnahus är i dag erkänd som en bästa praxis för att på ett barnanpassat sätt kunna erbjuda stöd och rättvisa till barn som varit utsatta för våld – och deras familjer. Genom att utveckla kvalitetssäkringen av barnahusens tjänster kommer fler barn att kunna få den hjälp de behöver, oavsett var i landet de bor, säger Anna Nelsson.

Uppföljning av nationella riktlinjer brister

Sedan 2009 finns nationella riktlinjer för barnahus i Sverige. De är dock inte bindande och uppföljningen av dem brister. Den senaste utvärderingen från 2019 visade flera skillnader mellan svenska barnahus, bland annat vem som är huvudman för verksamheten, vilka målgrupper de tar emot, vilka myndigheter som medverkar och vilka stödinsatser barn kan få. Det saknas också en nationell samordning och styrning av barnahusens verksamhet.

─ I betänkandet ”En uppväxt fri från våld” föreslår regeringens utredare en uppdatering av riktlinjerna för barnahus i Sverige. Det här projektet kommer att kunna bidra med värdefullt innehåll när den frågan diskuteras vidare, säger Sandra Skoog, utredare och ansvarig för programområde rättsväsende på Barnafrid.

Inspiration från kvalitetssäkring i USA

I slutrapporten ska projektet föreslå hur ett fortsatt arbete med enhetliga kvalitetsindikatorer för barnahus skulle kunna se ut i Östersjöregionen. Det finns förebilder från flera länder, inte minst USA. Där erbjuder National Children’s Alliance nationella ackrediteringsstandarder som säkerställer att barn som kommer till Children’s Advocacy Centers (CAC) får ett likvärdigt bemötande och evidensbaserade tjänster. I dag är närmare 800 CAC:s ackrediterade utifrån organisationens standard.

Projektet har knutit till sig Abbie Newman, vd för Mission Kids Child Advocacy Center i Pennsylvania, som har lång erfarenhet av kvalitetssäkring och uppföljning på amerikanska barnahus. Hon kommer att bidra med underlag för och reflektioner kring kartläggningen under arbetets gång.

─ Det finns ett stort värde i att lyfta blicken, få in fler perspektiv och ta del av hur olika barnahus löser de här frågorna för att förstå utmaningar och möjligheter med en kvalitetssäkring, säger Anna Nelsson.

Hon framhåller att alla barn som varit utsatta för våld och övergrepp redan har rätt till samma bemötande, omhändertagande och stöd i en barnvänlig miljö som har alla kringresurser på plats.

─ Likhet är viktigt, varje barn förtjänar allt det vi har möjlighet att göra. Att jobba med utveckling genom kvalitetssäkring av barnahusens verksamhet kan vara en intressant väg att gå, säger Anna Nelsson.

Mer information

Promise
National Children’s Alliance
En uppväxt fri från våld

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.