08 oktober 2024

Hur kan barnahus utveckla arbetet med kvalitetssäkring? Vilka indikatorer är relevanta och möjliga att följa upp? Det är frågor för ett nytt projekt finansierat av Östersjöstaternas råd, där Barnafrid samverkar med finska Institutet för hälsa och välfärd och tyska Childhood. 

Sex personer i sommarklädsel uppställda bredvid varandra på en å-promenad.
Projektet hade sitt första gemensamma möte i mitten av augusti, i samband med ISPCAN-kongressen i Uppsala. Från vänster: Anna Nelsson, Astrid Helling-Bakke (Childhood), Sandra Skoog, Miia Ståhlberg och Sini Stolt från Institutet för hälsa och välfärd samt Markus Schurman (Childhood).

─ I det här projektet kommer vi att kartlägga dels vilka riktlinjer och andra styrdokument barnahus i Finland, Sverige och Tyskland använder, dels hur man arbetar med kvalitetsindikatorer och följer upp dem, berättar Anna Nelsson som är socionom och legitimerad psykoterapeut på Barnahus Linköping och utredare på Barnafrid på deltid.

Även den ”europeiska barnahusstandard” och vägledning som projektet Promise tagit fram tidigare kommer att ingå i den kartläggning projektet ska göra. Anna Nelsson är entusiastisk över möjligheten att skapa bättre förutsättningar för barns rätt till ett likvärdigt bemötande och likvärdiga insatser på barnahus.

─ Modellen för barnahus är i dag erkänd som en bästa praxis för att på ett barnanpassat sätt kunna erbjuda stöd och rättvisa till barn som varit utsatta för våld – och deras familjer. Genom att utveckla kvalitetssäkringen av barnahusens tjänster kommer fler barn att kunna få den hjälp de behöver, oavsett var i landet de bor, säger Anna Nelsson.

Uppföljning av nationella riktlinjer brister

Sedan 2009 finns nationella riktlinjer för barnahus i Sverige. De är dock inte bindande och uppföljningen av dem brister. Den senaste utvärderingen från 2019 visade flera skillnader mellan svenska barnahus, bland annat vem som är huvudman för verksamheten, vilka målgrupper de tar emot, vilka myndigheter som medverkar och vilka stödinsatser barn kan få. Det saknas också en nationell samordning och styrning av barnahusens verksamhet.

─ I betänkandet ”En uppväxt fri från våld” föreslår regeringens utredare en uppdatering av riktlinjerna för barnahus i Sverige. Det här projektet kommer att kunna bidra med värdefullt innehåll när den frågan diskuteras vidare, säger Sandra Skoog, utredare och ansvarig för programområde rättsväsende på Barnafrid.

Inspiration från kvalitetssäkring i USA

I slutrapporten ska projektet föreslå hur ett fortsatt arbete med enhetliga kvalitetsindikatorer för barnahus skulle kunna se ut i Östersjöregionen. Det finns förebilder från flera länder, inte minst USA. Där erbjuder National Children’s Alliance nationella ackrediteringsstandarder som säkerställer att barn som kommer till Children’s Advocacy Centers (CAC) får ett likvärdigt bemötande och evidensbaserade tjänster. I dag är närmare 800 CAC:s ackrediterade utifrån organisationens standard.

Projektet har knutit till sig Abbie Newman, vd för Mission Kids Child Advocacy Center i Pennsylvania, som har lång erfarenhet av kvalitetssäkring och uppföljning på amerikanska barnahus. Hon kommer att bidra med underlag för och reflektioner kring kartläggningen under arbetets gång.

─ Det finns ett stort värde i att lyfta blicken, få in fler perspektiv och ta del av hur olika barnahus löser de här frågorna för att förstå utmaningar och möjligheter med en kvalitetssäkring, säger Anna Nelsson.

Hon framhåller att alla barn som varit utsatta för våld och övergrepp redan har rätt till samma bemötande, omhändertagande och stöd i en barnvänlig miljö som har alla kringresurser på plats.

─ Likhet är viktigt, varje barn förtjänar allt det vi har möjlighet att göra. Att jobba med utveckling genom kvalitetssäkring av barnahusens verksamhet kan vara en intressant väg att gå, säger Anna Nelsson.

Mer information

Promise
National Children’s Alliance
En uppväxt fri från våld

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.