17 oktober 2022

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har fördelat 90 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025. 5.2 miljoner har tilldelats Barnafrid för forskningsprojektet Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt.

Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef
Laura Korhonen. Foto: Sofia Lindgren
Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid, tilldelas tillsammans med sin arbetsgrupp medel för att undersöka barn och unga vuxna på flykt, bland annat hur deras hälsa och välmående kan stärkas.

Barnafrid driver studien i samarbete med Flyktingmedicinskt Centrum - Region Östergötland, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), University College London, The EU Cost Action och Enpowering Children Foundation.

Projektet adresserar kritiska akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resilience bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses, säger Laura Korhonen.

Resultaten kommer att översättas till evidensbaserade rekommendationer för att kunna ta fram förbättrade strategier för förebyggande och tidigt stöd men också till handfast metodstöd.

- Med ny kunskap om ojämlikheter i hälsa och exponering för svåra livsomständigheter, tillsammans med inkludering av barn och samarbetspartners, främjar detta projekt implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitik samt FN:s mål för hållbar utveckling, säger Laura Korhonen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.