17 oktober 2022

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har fördelat 90 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025. 5.2 miljoner har tilldelats Barnafrid för forskningsprojektet Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt.

Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef
Laura Korhonen. Foto: Sofia Lindgren
Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid, tilldelas tillsammans med sin arbetsgrupp medel för att undersöka barn och unga vuxna på flykt, bland annat hur deras hälsa och välmående kan stärkas.

Barnafrid driver studien i samarbete med Flyktingmedicinskt Centrum - Region Östergötland, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), University College London, The EU Cost Action och Enpowering Children Foundation.

Projektet adresserar kritiska akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resilience bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses, säger Laura Korhonen.

Resultaten kommer att översättas till evidensbaserade rekommendationer för att kunna ta fram förbättrade strategier för förebyggande och tidigt stöd men också till handfast metodstöd.

- Med ny kunskap om ojämlikheter i hälsa och exponering för svåra livsomständigheter, tillsammans med inkludering av barn och samarbetspartners, främjar detta projekt implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitik samt FN:s mål för hållbar utveckling, säger Laura Korhonen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU AI-säkrar utbildningarna

Linköpings universitet inför en ny handlingsplan för att AI-säkra utbildningar. "Det är vårt ansvar att se till att våra utbildningar håller hög kvalitet och är relevanta även i en AI-driven framtid", säger prorektor Karin Axelsson.

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.