17 oktober 2022

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har fördelat 90 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025. 5.2 miljoner har tilldelats Barnafrid för forskningsprojektet Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt.

Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef
Laura Korhonen. Foto: Sofia Lindgren
Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid, tilldelas tillsammans med sin arbetsgrupp medel för att undersöka barn och unga vuxna på flykt, bland annat hur deras hälsa och välmående kan stärkas.

Barnafrid driver studien i samarbete med Flyktingmedicinskt Centrum - Region Östergötland, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), University College London, The EU Cost Action och Enpowering Children Foundation.

Projektet adresserar kritiska akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resilience bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses, säger Laura Korhonen.

Resultaten kommer att översättas till evidensbaserade rekommendationer för att kunna ta fram förbättrade strategier för förebyggande och tidigt stöd men också till handfast metodstöd.

- Med ny kunskap om ojämlikheter i hälsa och exponering för svåra livsomständigheter, tillsammans med inkludering av barn och samarbetspartners, främjar detta projekt implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitik samt FN:s mål för hållbar utveckling, säger Laura Korhonen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.