17 oktober 2022

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har fördelat 90 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025. 5.2 miljoner har tilldelats Barnafrid för forskningsprojektet Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt.

Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef
Laura Korhonen. Foto: Sofia Lindgren
Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid, tilldelas tillsammans med sin arbetsgrupp medel för att undersöka barn och unga vuxna på flykt, bland annat hur deras hälsa och välmående kan stärkas.

Barnafrid driver studien i samarbete med Flyktingmedicinskt Centrum - Region Östergötland, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), University College London, The EU Cost Action och Enpowering Children Foundation.

Projektet adresserar kritiska akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resilience bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses, säger Laura Korhonen.

Resultaten kommer att översättas till evidensbaserade rekommendationer för att kunna ta fram förbättrade strategier för förebyggande och tidigt stöd men också till handfast metodstöd.

- Med ny kunskap om ojämlikheter i hälsa och exponering för svåra livsomständigheter, tillsammans med inkludering av barn och samarbetspartners, främjar detta projekt implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitik samt FN:s mål för hållbar utveckling, säger Laura Korhonen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.