07 juni 2023

Stiftelsen för Parkinsonforskning delade i år ut ett ovärderligt stöd om 3,1 miljoner till elva forskningsprojekt vid LiU, som syftar till att förbättra livet för personer som drabbats av Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar.

illustration av en hjärna

Den 7 juni hölls 2023 års utdelningsceremoni på campus US vid LiU då elva utvalda forskare tog emot anslag och presenterade sina forskningsprojekt. Projekten innefattar såväl preklinisk som klinisk forskning, forskning om kringliggande problematik, såsom oro och depression samt om Life science och e-hälsolösningar för patienter och anhöriga.  Ett flertal med fokus på att hitta rätt behandling, rätt diagnos och vård i rätt tid tillika om celler som behöver rätt protein på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det uppstod intressanta möten och dialoger både under och efter ceremonin och det var uppenbart att forskarna uppskattade att få ta del av varandras forskning.

Det är en privat donation på 20 miljoner som ligger till grund för det långsiktiga stöd som Stiftelsen för Parkinsonforskning har delat ut sedan 2008. För att tillgodose flera olika perspektiv har stiftelsen valt att bedöma, inte bara ansökningarnas vetenskapliga kvalitet, utan också forskningens möjligheter att leda till bättre behandlingar. Alla typer av insatser behövs för att komma fram till nya läkemedel, underlätta för patienter och dess anhöriga samt för att på sikt förhoppningsvis även bota sjukdomen.

Avgörande stöd

Anders Fridberger som är prodekan för forskning vid Medicinska fakulteten kunde inte nog betona hur viktig denna typ av donation är för att kunna driva forskningen framåt. Utan stödet från stiftelsen för Parkinson forskning skulle en stor del av forskningen i området vara omöjlig. Stödet är, särskilt för de forskare som får återkommande anslag, avgörande för ett långsiktigt resultat.

– Eftersom de statliga forskningsbidragen, inte ens för en framgångsrik forskare, räcker för att finansiera löner, utrustning, och material för en medelstor forskargrupp så är vi beroende av människors generositet för att kunna fortsätta forskningen även inom angelägna områden som Parkinsons sjukdom, säger Anders Fridberger.

Vi vet att sjukdomen drabbar ungefär 1% av alla ålderspensionärer i Sverige och även om de motoriska symptomen ofta är de som märks först så påverkar Parkinsons sjukdom många system i hjärnan. Dagens behandlingar kan mildra symptomen och göra livet drägligare framför allt under de första 7 – 8 åren efter symptomdebut, men ännu kan vi inte göra något för att stoppa sjukdomens fortsatta progress. Därför behövs ytterligare forskning och externa donerade medel bidrar verkligen till att snabba på processen.

Martin Hallbeck vill förstå spridningen av Parkinson i hjärnan

Årets största bidrag gick till Martin Hallbeck som är professor och överläkare på Klinisk Patologi vid US. Hans forskning är inriktad på grundläggande sjukdomsmekanismer samtidigt som den utnyttjar kliniska patientmaterial och strävar efter att ta fram nya behandlingar. Martin Hallbeck var hoppfull då han presenterade sitt forskningsprojekt ”Att förstå spridningen av Parkinsons sjukdom i hjärnan”, som har som mål att komma fram till nya läkemedel och behandlingar. Han berättar om, att vi vet att hjärnan krymper vid olika typer av neurodegenerativa sjukdomar och att sjukdomsprocessen börjar långt innan patienten får symtom. Att det gradvisa sker störningar i flera olika delar av hjärnan, störningar som proteininlagringar, inflammation, synapsförlust och celldöd. Det smygande insjuknandet innebär också att det finns tid att hinna behandla sjukdomen. De har tittat på proteininlagringar, som i vanliga fall gör bra saker, men vissa typer av proteiner klumpar ihop sig och, enkelt beskrivet, blir sjukdomsdrivande. Cellen behöver också ha rätt protein på rätt ställ vid rätt tidpunkt. Martins forskargrupp fokuserar dels på hur giftiga proteinkroppar sprider sig mellan nervceller och vad som gör att det blir fel i själva transportsystemen.

– Just den här spridningen från en nervcell till nästa är en väldigt central del i varför sjukdomen breder ut sig och de drabbade blir sämre och sämre. Vi vill förstå vad som händer och hur vi kan angripa det. Vi utvecklar nu läkemedelsliknande substanser för att försöka blockera detta, säger Martin Hallbeck.

Anslagstagare och forskningsprojekt 2023

Nil Dizdar Segrell

Patient support program for Patients with Parkinson’s disease

Nil Dizdar Segrell är sedan 2020 biträdande professor, med specialistkompetens i både klinisk kemi och neurologi. Hon utvecklar ett patientstödsprogram för att kunna ge patienter med Parkinsons sjukdom rätt behandling, vid rätt tid på rätt plats. Programmet syftar också till att upptäcka symtom så tidigt som möjligt, för en så bra effekt som möjligt, för att det på sikt ska leda till ett minskat behov av inläggningar och kontakt med sjukvården.

Camilla Nilsberth

Nya sätt att diagnosticera och differentiera neurodegenerativa sjukdomar.

Camilla Nilsberth är specialist i geriatrik och docent i neurobiologi. Hennes forskningsprojekt är kliniskt med strävan efter bättre diagnostik, förbättrade möjligheter att förutse sjukdomens förlopp hos den enskilda patienten och att undersöka bakomliggande sjukdomsmekanismer

Juan Reyes

Utvärdera effektiviteten av farmakologiska och immunterapeutiska strategier.

Juan Reyes är förste forskningsingenjör och en internationell rekrytering. Hans doktorsgrad är från Northwestern University i Chicago, och han kom till LiU via Lund och Schweiz. Juan vill utvärdera effekten av farmakologiska och immunterapistrategier för att förhindra och fördröja utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Anders Blomqvist

"Specifikt hoppas vi kunna hitta nya, potentiellt cellspecifika substanser, som kan bli måltavlor för nya, effektiva läkemedel".

Anders Blomqvist är professor i neurobiologi. Han hoppas resultatet med sin forskning kan påvisa nya mekanismer för regleringen av neuro-inflammation av betydelse för förståelsen och behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar. Anders har under många år varit en mycket viktig person eftersom hans enträgna arbete med att bygga en forskningsmiljö inom neurobiologi har lett till att flera forskare gjort framsteg.

Peter Nilsson

Thiophene-based ligaeds for rapid and early detection of alpha synuclein deposits in tissue sections from patients diagnosed with distinct synucleinopathies

Peter Nilsson, professor i organisk kemi har tagit fram en serie organiska molekyler som kan få stor betydelse för diagnostiken och komma att spela en stor roll för Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.

Walker Jackson

Controlling neuroinflammation triggered by Parkinson's disease.

Walker Jackson är universitetslektor och rekryterades till LiU 2018. Han har tidigare forskat i Bonn, Tyskland och vid MIT i Boston. Walker vill med sin forskning undersöka och kontrollera skadlig neuro-inflammation utlöst av Parkinsons sjukdom.

David Engblom

Mikroglias roll för kognitiva symtom, oro och depression vid neurodegenerativa sjukdomar inkluderande Parkinsons sjukdom.

David Engblom är professor i neurobiologi. Ett stort problem för de som har Parkinsons sjukdom är att sjukdomen inte bara orsakar problem med motoriken. Många drabbas också av depression, oro och kognitiv svikt, och dessa problem kommer ibland att bli tydliga redan innan de motoriska symptomen blir uppenbara. David strävar efter att förstå hur dessa symptom uppkommer och hypotesen är att det kan ha att göra med inflammation i nervsystemet.

Fredrik Lundin 

Radiologiska och andra biomarkörer för att studera skillnader och likheter mellan idiopatisk normaltryckshydrocefalus och Alzheimers sjukdom.

Fredrik Lundin är specialist i neurologi och sedan 2022 docent i samma ämne. Hans projekt är mycket patientnära och handlar om två vanliga neurologiska sjukdomar, normaltryckshydrocefalus och Alzheimers sjukdom. 

Carina Hellqvist

Nära och säker vård vid Parkinson sjukdom”

Carina Hellqvist är Parkinson-specialiserad sjuksköterska vid Neurologiska kliniken på US som disputerade 2020. I dag är hon adjungerad lektor vid LiU och forskar om e-hälsolösningar för att förbättra livet för patienter med Parkinson. De utgår från behov, möjligheter och önskemål från patienter och deras närstående i olika faser av sjukdomen. 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.