Den 7 juni hölls 2023 års utdelningsceremoni på campus US vid LiU då elva utvalda forskare tog emot anslag och presenterade sina forskningsprojekt. Projekten innefattar såväl preklinisk som klinisk forskning, forskning om kringliggande problematik, såsom oro och depression samt om Life science och e-hälsolösningar för patienter och anhöriga. Ett flertal med fokus på att hitta rätt behandling, rätt diagnos och vård i rätt tid tillika om celler som behöver rätt protein på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det uppstod intressanta möten och dialoger både under och efter ceremonin och det var uppenbart att forskarna uppskattade att få ta del av varandras forskning.
Det är en privat donation på 20 miljoner som ligger till grund för det långsiktiga stöd som Stiftelsen för Parkinsonforskning har delat ut sedan 2008. För att tillgodose flera olika perspektiv har stiftelsen valt att bedöma, inte bara ansökningarnas vetenskapliga kvalitet, utan också forskningens möjligheter att leda till bättre behandlingar. Alla typer av insatser behövs för att komma fram till nya läkemedel, underlätta för patienter och dess anhöriga samt för att på sikt förhoppningsvis även bota sjukdomen.
Avgörande stöd
Anders Fridberger som är prodekan för forskning vid Medicinska fakulteten kunde inte nog betona hur viktig denna typ av donation är för att kunna driva forskningen framåt. Utan stödet från stiftelsen för Parkinson forskning skulle en stor del av forskningen i området vara omöjlig. Stödet är, särskilt för de forskare som får återkommande anslag, avgörande för ett långsiktigt resultat.
– Eftersom de statliga forskningsbidragen, inte ens för en framgångsrik forskare, räcker för att finansiera löner, utrustning, och material för en medelstor forskargrupp så är vi beroende av människors generositet för att kunna fortsätta forskningen även inom angelägna områden som Parkinsons sjukdom, säger Anders Fridberger.
Vi vet att sjukdomen drabbar ungefär 1% av alla ålderspensionärer i Sverige och även om de motoriska symptomen ofta är de som märks först så påverkar Parkinsons sjukdom många system i hjärnan. Dagens behandlingar kan mildra symptomen och göra livet drägligare framför allt under de första 7 – 8 åren efter symptomdebut, men ännu kan vi inte göra något för att stoppa sjukdomens fortsatta progress. Därför behövs ytterligare forskning och externa donerade medel bidrar verkligen till att snabba på processen.
Martin Hallbeck vill förstå spridningen av Parkinson i hjärnan
Årets största bidrag gick till Martin Hallbeck som är professor och överläkare på Klinisk Patologi vid US. Hans forskning är inriktad på grundläggande sjukdomsmekanismer samtidigt som den utnyttjar kliniska patientmaterial och strävar efter att ta fram nya behandlingar. Martin Hallbeck var hoppfull då han presenterade sitt forskningsprojekt ”Att förstå spridningen av Parkinsons sjukdom i hjärnan”, som har som mål att komma fram till nya läkemedel och behandlingar. Han berättar om, att vi vet att hjärnan krymper vid olika typer av neurodegenerativa sjukdomar och att sjukdomsprocessen börjar långt innan patienten får symtom. Att det gradvisa sker störningar i flera olika delar av hjärnan, störningar som proteininlagringar, inflammation, synapsförlust och celldöd. Det smygande insjuknandet innebär också att det finns tid att hinna behandla sjukdomen. De har tittat på proteininlagringar, som i vanliga fall gör bra saker, men vissa typer av proteiner klumpar ihop sig och, enkelt beskrivet, blir sjukdomsdrivande. Cellen behöver också ha rätt protein på rätt ställ vid rätt tidpunkt. Martins forskargrupp fokuserar dels på hur giftiga proteinkroppar sprider sig mellan nervceller och vad som gör att det blir fel i själva transportsystemen.
– Just den här spridningen från en nervcell till nästa är en väldigt central del i varför sjukdomen breder ut sig och de drabbade blir sämre och sämre. Vi vill förstå vad som händer och hur vi kan angripa det. Vi utvecklar nu läkemedelsliknande substanser för att försöka blockera detta, säger Martin Hallbeck.
