10 juni 2019

Åtta forskare vid Linköpings universitet har fått stöd av Stiftelsen för Parkinsonforskning på totalt 2,6 miljoner kronor. Under de sex år stiftelsen verkat har forskningen vid LiU därmed fått anslag på över 10 miljoner kronor.

Vid en ceremoni på Universitetssjukhuset fick de åtta forskarna motta var sin symbolisk check på de beviljade anslagen.

– För mindre forskargrupper och för yngre forskare kan ett forskningsbidrag vara avgörande för att forskningen över huvud taget ska komma till stånd, sade Fredrik Elinder, prodekanus vid Medicinska fakulteten, när han under sitt inledningsanförande tackade för stiftelsens insatser.

Stiftelsen för Parkinsonforskning har tidigare gett anslag på 1,5 miljoner kronor till tre av de forskare som nu fick fortsatt stöd på knappt 1,5 miljoner kronor: David Engblom och Martin Hallbeck, professor respektive biträdande professor på Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE), samt Nil Dizar Segrell, även hon forskare på IKE (bilden th). De fick som en punkt på programmet ge en överblick av hur deras projekt utvecklats.

Det är en privat donation på 20 miljoner kronor som ligger till grund för forskningsanslagen. De delas ut vartannat år och medlen fördelas mellan forskargrupper som arbetar med Parkinsons sjukdom utifrån olika infallsvinklar, från grundforskning till utveckling av behandlingsmetoder.

2019 år anslag gick bland annat till forskning om hur spridningen av sjukdomen kan stoppas i hjärnan, mekanismerna bakom depression vid Parkinson eller om olika inflammationsframkallande ämnen som kan ligga bakom sjukdomssymptomen.

I år var dags för stiftelsens sjätte utdelning. Forskningsbidragen på sammanlagt 2,6 miljoner konor gick till Anders Blomqvist, Nil Dizar Segrell, David Engblom, Martin Hallbeck, Peter Lundberg, Fredrik Lundin, Nina Ottosson samt Juan Reyes.

Foto: Kristina Lyngenberg


Senaste nytt från LiU

En kvinna sitter vid ett skrivbord och läser en bok.

I amerikanska poeters sällskap

Litteraturforskaren Elin Käck är förmodligen den enda som gjort prao hos en poet. Numera tillbringar hon gärna somrarna i olika arkiv och har nyligen presenterat sin forskning om amerikanska diktares resor i 1900-talets Europa.

Man och en kvinna på en utställning med en självkörande buss.

Stora planer för nya självkörande bussar på campus

Högre fart, och längre sträckor. I sex år har de självkörande bussarna rullat på campus i forskningsprojektet Ride the future. Nu är det dags att lägga i en ny växel.

En kvinna sitter i snön med en handväska.

Politisk polarisering hinder för mer hållbara transporter

Tåg och flyg har blivit en del vårt polariserade samhällsklimat och politiska låsningar hindrar utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem. Den analysen görs i en doktorsavhandling från LiU.