23 maj 2018

De elektroniska växterna har väckt stort intresse världen över. Eleni Stavrinidou, forskningsledare inom området vid Laboratoriet för organisk elektronik får nu 3,3 miljoner euro för att driva Horisont2020-projektet HyPhOE.

Eleni StavrinidouEleni Stavrinidou Foto: Thor BalkhedHyPhOE står för Hybrid Electronics based on Photosyntehetic Organism och målet är trefaldigt: att ta fram nya energisystem baserade på elektroniska växter och fotosyntetiska organismer, bioelektroniksystem som kan styra växters tillväxt samt system för miljöövervakning med hjälp av växter som försetts med extra elektroniska funktioner.

– Vi är verkligen glada och stolta över att ha fått ett så stort och viktigt anslag för forskningen inom området elektroniska växter, säger Eleni Stavrinidou, koordinator för projektet som startar i september i år.

Förhoppningen är att projektet ska få stor betydelse såväl för stadsutveckling som för skogs- och lantbruk. Förutom forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, Campus Norrköping, deltar även forskare vid Umeå Plant Science Center, Sverige, University of Bari, Italien samt Institut Polytechnique i Bordeaux och University Paris Diderot, båda i Frankrike, som bidrar med kunskaper inom exempelvis kemi, materialvetenskap, fotosyntetiska bakterier, växtbiologi och ekologi.

Hård konkurrens

Projektet har beviljats drygt 3,3 miljoner euro under tre år från EU:s Horisont 2020-program för Framtida och framväxande tekniker - Future and Emerging Technologies (FET) Open. Programmet stödjer visionär forskning för att skapa framtidens teknik och beviljandegraden är så låg som två procent. Detta är också LiU:s första beviljade projekt inom FET Open.

Kontakt

Mer om elektroniska växter

Senaste nytt från LiU

Två män i en datorhall.

Internationellt samarbete lägger grunden för AI för material

AI skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material. Detta underlättas av en bred internationell standard som forskare vid LiU är med och organiserar.

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.