23 maj 2018

De elektroniska växterna har väckt stort intresse världen över. Eleni Stavrinidou, forskningsledare inom området vid Laboratoriet för organisk elektronik får nu 3,3 miljoner euro för att driva Horisont2020-projektet HyPhOE.

HyPhOE står för Hybrid Electronics based on Photosyntehetic Organism och målet är trefaldigt: att ta fram nya energisystem baserade på elektroniska växter och fotosyntetiska organismer, bioelektroniksystem som kan styra växters tillväxt samt system för miljöövervakning med hjälp av växter som försetts med extra elektroniska funktioner.

– Vi är verkligen glada och stolta över att ha fått ett så stort och viktigt anslag för forskningen inom området elektroniska växter, säger Eleni Stavrinidou, koordinator för projektet som startar i september i år.

Förhoppningen är att projektet ska få stor betydelse såväl för stadsutveckling som för skogs- och lantbruk. Förutom forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, Campus Norrköping, deltar även forskare vid Umeå Plant Science Center, Sverige, University of Bari, Italien samt Institut Polytechnique i Bordeaux och University Paris Diderot, båda i Frankrike, som bidrar med kunskaper inom exempelvis kemi, materialvetenskap, fotosyntetiska bakterier, växtbiologi och ekologi.

Hård konkurrens

Projektet har beviljats drygt 3,3 miljoner euro under tre år från EU:s Horisont 2020-program för Framtida och framväxande tekniker - Future and Emerging Technologies (FET) Open. Programmet stödjer visionär forskning för att skapa framtidens teknik och beviljandegraden är så låg som två procent. Detta är också LiU:s första beviljade projekt inom FET Open.

Kontakt

Mer om elektroniska växter

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.