23 maj 2018

De elektroniska växterna har väckt stort intresse världen över. Eleni Stavrinidou, forskningsledare inom området vid Laboratoriet för organisk elektronik får nu 3,3 miljoner euro för att driva Horisont2020-projektet HyPhOE.

HyPhOE står för Hybrid Electronics based on Photosyntehetic Organism och målet är trefaldigt: att ta fram nya energisystem baserade på elektroniska växter och fotosyntetiska organismer, bioelektroniksystem som kan styra växters tillväxt samt system för miljöövervakning med hjälp av växter som försetts med extra elektroniska funktioner.

– Vi är verkligen glada och stolta över att ha fått ett så stort och viktigt anslag för forskningen inom området elektroniska växter, säger Eleni Stavrinidou, koordinator för projektet som startar i september i år.

Förhoppningen är att projektet ska få stor betydelse såväl för stadsutveckling som för skogs- och lantbruk. Förutom forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, Campus Norrköping, deltar även forskare vid Umeå Plant Science Center, Sverige, University of Bari, Italien samt Institut Polytechnique i Bordeaux och University Paris Diderot, båda i Frankrike, som bidrar med kunskaper inom exempelvis kemi, materialvetenskap, fotosyntetiska bakterier, växtbiologi och ekologi.

Hård konkurrens

Projektet har beviljats drygt 3,3 miljoner euro under tre år från EU:s Horisont 2020-program för Framtida och framväxande tekniker - Future and Emerging Technologies (FET) Open. Programmet stödjer visionär forskning för att skapa framtidens teknik och beviljandegraden är så låg som två procent. Detta är också LiU:s första beviljade projekt inom FET Open.

Kontakt

Mer om elektroniska växter

Senaste nytt från LiU

Gult sommarhus

Donerat sommarhus blir studentstipendier

I höstas fick universitetet en ovanlig donation: ett sommarhus utanför Åtvidaberg. Pengarna från försäljningen ska användas till resestipendier för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap.

Corinna Röver stående i en trappa.

Renskötseln i krigets skugga – då och nu

Efter Sveriges Natointräde riskerar den militära aktiviteten i områden där samer bedriver renskötsel att öka. Ett sätt att försöka förutspå vad som kan hända är att titta bakåt i historien. Det är vad ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska göra.

Porträttbild, vinnlig forskare.

Nytt verktyg kan mäta industrins cirkulära beredskap

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.