23 maj 2018

De elektroniska växterna har väckt stort intresse världen över. Eleni Stavrinidou, forskningsledare inom området vid Laboratoriet för organisk elektronik får nu 3,3 miljoner euro för att driva Horisont2020-projektet HyPhOE.

HyPhOE står för Hybrid Electronics based on Photosyntehetic Organism och målet är trefaldigt: att ta fram nya energisystem baserade på elektroniska växter och fotosyntetiska organismer, bioelektroniksystem som kan styra växters tillväxt samt system för miljöövervakning med hjälp av växter som försetts med extra elektroniska funktioner.

– Vi är verkligen glada och stolta över att ha fått ett så stort och viktigt anslag för forskningen inom området elektroniska växter, säger Eleni Stavrinidou, koordinator för projektet som startar i september i år.

Förhoppningen är att projektet ska få stor betydelse såväl för stadsutveckling som för skogs- och lantbruk. Förutom forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, Campus Norrköping, deltar även forskare vid Umeå Plant Science Center, Sverige, University of Bari, Italien samt Institut Polytechnique i Bordeaux och University Paris Diderot, båda i Frankrike, som bidrar med kunskaper inom exempelvis kemi, materialvetenskap, fotosyntetiska bakterier, växtbiologi och ekologi.

Hård konkurrens

Projektet har beviljats drygt 3,3 miljoner euro under tre år från EU:s Horisont 2020-program för Framtida och framväxande tekniker - Future and Emerging Technologies (FET) Open. Programmet stödjer visionär forskning för att skapa framtidens teknik och beviljandegraden är så låg som två procent. Detta är också LiU:s första beviljade projekt inom FET Open.

Kontakt

Mer om elektroniska växter

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.