Hej Elisabeth! Du är biträdande professor sedan 1 juli 2020. Hur ser din bakgrund ut?
Jag har en ganska brokig bakgrund med utbildningar och yrkeserfarenhet inom helt andra områden innan jag började studera på universitet. När det gäller min akademiska bakgrund kan jag nämna att jag disputerade vid Lunds universitet med en avhandling inom ämnet fonetik/lingvistik. Avhandlingsämnet är röstimitationer.
Jag studerade hur professionella imitatörer gör för att förändra sin röst och sitt tal samt hur väl de lyckas med det. Det här bottnar i mitt intresse för röster och rösthantering liksom vår förmåga att variera rösten och vad vi mer eller mindre medvetet förmedlar genom rösten och talet.
Min forskning väckte också intresse inom fältet forensisk fonetik där jag var engagerad under en period. Sedan några år tillbaka har jag intresserat mig för röst och tal inom andraspråksinlärning/flerspråkighet.
Kan du kort beskriva ditt forskningsområde?
Mitt primära forskningsområde inom svenska som andraspråk är uttal och uttalsundervisning. Här har jag företrädesvis studerat undervisning av vuxna vid flera sfi-utbildningar samt dokumenterat inlärares språk för studier av brytning, förståelighet och attityder. Det här är ett ganska litet forskningsområde i svensk kontext men intresset har ökat den senaste tiden, vilket är väldigt glädjande. Internationellt finns många kollegor som jag har en nära kontakt med.
Jag har också studerat flerspråkiga elevers skrivprocesser och skrivande då jag haft projekt i några olika skolor där jag observerat, intervjuat och samlat in material, främst i klasser på låg- och mellanstadiet. Elevernas skrivprocesser studerar jag med hjälp av ett loggningsprogram som heter ScriptLog där jag kan följa elevernas skrivande och allt de gör på tangentbordet medan de producerar en text. Hur växer texten fram – vilka revideringar görs och vad händer med texten innan läraren får den färdiga texten för en bedömning? Det här är viktig kunskap för lärare för att kunna ge relevant stöd och återkoppling till flerspråkiga elever. Deras skrivande skiljer sig ibland från skrivande hos elever som har svenska som sitt förstaspråk.
Hur kommer det sig att du valde just dessa forskningsområden och varför är det viktigt att forska om just detta?
Att lära mera om andraspråksutveckling och undervisning med ett särskilt fokus på uttal är viktigt eftersom uttalet ofta är det första intrycket vi får när vi samtalar med någon. Om det är svårt att förstå talaren kan det väcka oönskade attityder och för talaren är det viktigt att kunna uttrycka sig så att ett samtal utan missförstånd blir möjligt.
Inom lärarutbildningen, men också på sfi, är det ganska lite undervisning i just uttal och uttalsmetodik då andra delar av språkinlärningen varit i centrum. I en studie jag gjort svarar sfi-lärare att de inte undervisar i uttal eftersom de inte har fått någon, eller väldigt lite, undervisning om det i sin lärarutbildning. Det här vill jag ändra på och ge lärare metoder för en framgångsrik uttalsundervisning.
Det finns inte så mycket forskning om skrivinlärning och skrivundervisning hos yngre flerspråkiga elever och mina egna tidigare studier har väckt mitt intresse. Jag har förstått att lärare behöver mera kunskap om hur de kan undervisa eleverna i det flerspråkiga klassrummet så att alla elever kan utvecklas i läsning och skrivande, men också för att de flerspråkiga eleverna ska få möjlighet att utveckla litteracitet på alla sina språk.
Finns det något annat område eller någon ny vinkel som du skulle vilja forska kring framöver?
Det finns mycket mer att studera och ta reda på inom de två forskningsområden jag redan nämnt. Men nya ingångsvinklar är alltid spännande och intressant, t.ex. bedömning av uttal – vem kan/bör bedöma om/när ett uttal är begripligt? Det behövs flera behöriga lärare inom sfi och där kan vi utveckla den didaktiska forskningen på alla områden.
Litteratur och flerspråkighet är ett annat intressant område där jag har flera idéer. Jag skulle nog kunna nämna många nya forskningsområden eftersom jag är en väldigt nyfiken person, men jag vill inte heller bli alltför splittrad. Samarbete över ämnesgränser är välkomna!
