− Det känns jätteroligt att få stipendiet och det var verkligen oväntat. Men faktum är att vi själva blev väldigt engagerade i studien och vi lade ner väldigt mycket tid på den. Distansarbetet blev det nya normala i många organisationer under pandemin. Det ökade intresset för de frågorna gjorde att vi tyckte det var spännande att utforska, säger Anna Eckerborn Olsson och Natalia Masri.
Foto Magnus Johansson − Det har varit hög kvalitet på utbildningen. Det märks att vi lärde oss att angripa problem på ett effektivt sätt. Vi har blivit bra på att snabbt lära oss nya saker, vilket vi verkligen har nytta av i arbetslivet, säger Anna Eckerborn Olsson.
Deras masteruppsats inom ekonomisk styrning, organisation och innovation behandlar distansarbete och hybridmöten där minst en person inte är fysiskt närvarande. Genom intervjuer och egna observationer på IT-koncernen Ericsson har de samlat in data. De kopplar sina slutsatser till teorier om välmående och distansarbete samt virtuell kommunikation. Det finns både positiva och negativa effekter.
− Vi såg till exempel att hybridläget kan skapa en bättre balans mellan fritid och arbete, eftersom de anställda får ökad flexibilitet.
− Den som efterfrågar information upplever positiva effekter av att snabbt få tillgång till den, men den som i allt större utsträckning får sin koncentration störd av notiser upplever det som mer negativt, säger Natalia Masri.
− Många vittnar om att de kan lämna ett möte och vara osäkra på om alla verkligen har lyssnat och faktiskt accepterat det som man kom överens om på mötet. Det kan få konsekvenser för välmåendet hos individen som höll i mötet.
− Det handlar alltså inte om att ett sämre arbete utförs, utan enbart om en hyper-medvetenhet kring det man gjort, vilket i sin tur får negativ påverkan på individens välmående, säger Anna Eckerborn Olsson.
Men de har också hittat goda exempel på hur de negativa följderna kan förebyggas.
Foto Magnus Johansson Natalia Masri tillägger:
− Precis! För att man verkligen ska kunna få till en välfungerande hybrid arbetsplats så är det viktigt att ta hänsyn till att det finns individuella skillnader. Vissa ämnen bör diskuteras på högre nivåer i organisationen. Men det är även viktigt att anpassa och fördjupa dem på teamnivå.
Utdelningen av stipendiet ägde rum i Studenthuset på Campus Valla. Stipendiesumman är totalt 15 000 kronor, det vill säga 7 500 kronor till vardera stipendiemottagare.
Hög kvalitet på utbildning
Båda har de nu tagit examen och befinner sig ute i arbetslivet inom olika organisationer. Men tiden på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Linköpings universitet, den värmer fortfarande:Deras masteruppsats inom ekonomisk styrning, organisation och innovation behandlar distansarbete och hybridmöten där minst en person inte är fysiskt närvarande. Genom intervjuer och egna observationer på IT-koncernen Ericsson har de samlat in data. De kopplar sina slutsatser till teorier om välmående och distansarbete samt virtuell kommunikation. Det finns både positiva och negativa effekter.
− Vi såg till exempel att hybridläget kan skapa en bättre balans mellan fritid och arbete, eftersom de anställda får ökad flexibilitet.
Multitasking
Många upplevde också att delar av den dagliga kommunikationen sker i ett snabbare tempo, vilket har både positiva och negativa effekter på individers välmående.− Den som efterfrågar information upplever positiva effekter av att snabbt få tillgång till den, men den som i allt större utsträckning får sin koncentration störd av notiser upplever det som mer negativt, säger Natalia Masri.
De kan lämna ett möte och vara osäkra på om alla verkligen har lyssnatBland det som är mindre bra kan nämnas att hybridarbete leder till en minskning av naturliga pauser. Och att det passiva mötesdeltagandet ökar. Därtill kommer så kallad multitasking, där deltagarna använder mötestiden till att samtidigt utföra andra arbetsuppgifter.
− Många vittnar om att de kan lämna ett möte och vara osäkra på om alla verkligen har lyssnat och faktiskt accepterat det som man kom överens om på mötet. Det kan få konsekvenser för välmåendet hos individen som höll i mötet.
Hyper-medvetenhet stressar
Ytterligare ett fenomen kopplat till distansarbetet är ett slags behov av att ha koll på sin närvaro i till exempel kommunikationsverktyget Teams. Anna Eckerborn Olsson och Natalia Masri refererar till att hybridarbetet kan leda till ”hyper-awareness”. Främst individer som inte har en koordinerande roll kan börja ifrågasätta sig själva och det arbete de utfört dagarna de jobbat på distans.− Det handlar alltså inte om att ett sämre arbete utförs, utan enbart om en hyper-medvetenhet kring det man gjort, vilket i sin tur får negativ påverkan på individens välmående, säger Anna Eckerborn Olsson.
Men de har också hittat goda exempel på hur de negativa följderna kan förebyggas.
Prata om lösningarna
− Mycket handlar om att öppna upp diskussionen kring hur man vill jobba tillsammans, både på teamnivå och på en högre organisatorisk nivå. Här blir det extra viktigt att man ser till både de positiva och negativa konsekvenserna som de olika alternativen medför för olika individer och olika situationer. Exempelvis att man på teamnivå diskuterar användningen av kamera på virtuella möten, eller hur en utbredd acceptans av multitasking, till följd av fler virtuella möten, kan påverka individerna, säger Anna Eckerborn Olsson.− Precis! För att man verkligen ska kunna få till en välfungerande hybrid arbetsplats så är det viktigt att ta hänsyn till att det finns individuella skillnader. Vissa ämnen bör diskuteras på högre nivåer i organisationen. Men det är även viktigt att anpassa och fördjupa dem på teamnivå.
Utdelningen av stipendiet ägde rum i Studenthuset på Campus Valla. Stipendiesumman är totalt 15 000 kronor, det vill säga 7 500 kronor till vardera stipendiemottagare.
