Eva-Lena Bjursten är doktorand i didaktik vid Mälardalens universitet där hon forskar om mellanstadielärares undervisning i programmering inom teknikämnet. Intresset för att forska blev tydligt under Eva-Lenas sista termin på lärarprogrammet.
– Hela sista terminen gjorde vi examensarbete vilket jag tyckte var den roligaste delen i hela lärarutbildningen. Då tänkte jag att det här vill jag fortsätta med.
Efter en tid som lärare sökte Eva-Lena sig tillbaka till akademin. När hon först anställdes som doktorand år 2018 var det dock tänkt att hon skulle studera bedömning i biologiämnet.
– Efter en vecka som anställd frågade en av mina handledare ”har inte du jobbat som programmerare?” vilket jag ju hade gjort i 24 år. Han frågade då om jag inte hellre ville skriva om programmering, vilket jag verkligen ville men inte visste var möjligt.
– Jag började med att undersöka lärarnas undervisning, vad gör de och hur gör de?
Genom intervjuer med 14 tekniklärare identifierade hon åtta pedagogiska strategier i undervisningen. Fem av dem var mer generella strategier som kändes igen från annan typ av undervisning, till exempel att koppla ämnesinnehållet till verkligheten. Tre pedagogiska strategier var dock mer specifika för programmeringsundervisningen, såsom ”do-it-yourself” (DIY).
– Det var flera lärare som tryckte på att varje elev själv ska få programmera. Även om man har ett grupparbete så ska varje elev själv få komma till tangentbordet.
”Gamification” var en annan pedagogisk strategi som framkom, där lärare använde tävlingsmoment och spelteori för att öka intresset för undervisningen. En tredje strategi var progression. Det innebar att lärare först undervisade så kallat ”un-plugged”, utan något digitalt hjälpmedel. De gick sedan stegvis över till mer avancerad programmeringsundervisning med digitala hjälpmedel.
– Det finns en otrolig bredd på digitala lärmiljöer som jag tror är ovanligt i klassrummet. Om man jämför med geografi till exempel så använder många lärare kartor, det finns kanske inte så stor variation. Den bredden som lärarna beskriver i programmeringsundervisningen har jag inte sett någon annanstans.
– För teknikämnet står det enbart om vikten av begrepp i syftesbeskrivningen, inte under förmågor som ska bedömas eller i betygskriterierna.
Arbetet med att färdigställa forskningsresultat kring bedömning i programmering pågår nu och till våren väntas Eva-Lenas doktorandprojekt avslutas med disputation. Läs mer om hennes forskning i artiklarna nedan.
– Hela sista terminen gjorde vi examensarbete vilket jag tyckte var den roligaste delen i hela lärarutbildningen. Då tänkte jag att det här vill jag fortsätta med.
Efter en tid som lärare sökte Eva-Lena sig tillbaka till akademin. När hon först anställdes som doktorand år 2018 var det dock tänkt att hon skulle studera bedömning i biologiämnet.
– Efter en vecka som anställd frågade en av mina handledare ”har inte du jobbat som programmerare?” vilket jag ju hade gjort i 24 år. Han frågade då om jag inte hellre ville skriva om programmering, vilket jag verkligen ville men inte visste var möjligt.
Pedagogiska strategier i programmeringsundervisningen
Hösten 2018, samma år som Eva-Lena började doktorera, blev det genom en läroplansrevision obligatoriskt med programmeringsundervisning i skolan. Eva-Lena beskriver att det då inte fanns så mycket klassrumsnära studier av programmeringsundervisning inom svensk forskning. Det var inte heller helt enkelt att hitta lärare med erfarenhet av programmeringsundervisning som kunde delta i forskningsprojektet. Eva-Lena använde sig av sociala medier i sökandet efter erfarna lärare som ville bli intervjuade.– Jag började med att undersöka lärarnas undervisning, vad gör de och hur gör de?
Genom intervjuer med 14 tekniklärare identifierade hon åtta pedagogiska strategier i undervisningen. Fem av dem var mer generella strategier som kändes igen från annan typ av undervisning, till exempel att koppla ämnesinnehållet till verkligheten. Tre pedagogiska strategier var dock mer specifika för programmeringsundervisningen, såsom ”do-it-yourself” (DIY).
– Det var flera lärare som tryckte på att varje elev själv ska få programmera. Även om man har ett grupparbete så ska varje elev själv få komma till tangentbordet.
”Gamification” var en annan pedagogisk strategi som framkom, där lärare använde tävlingsmoment och spelteori för att öka intresset för undervisningen. En tredje strategi var progression. Det innebar att lärare först undervisade så kallat ”un-plugged”, utan något digitalt hjälpmedel. De gick sedan stegvis över till mer avancerad programmeringsundervisning med digitala hjälpmedel.
Digitala lärmiljöer för programmering
Eva-Lena har även undersökt programmeringslärmiljöer som lärare använder och faktorer som påverkar deras val av miljö. Intervjuerna med de 14 lärarna visade att det var vanligt med visuella programmeringsspråk där elever fick använda förprogrammerade grafiska objekt som de styrde, såsom programmet Scratch. Men det förekom också text-programmeringsspråk i undervisningen. Lärarnas tidigare utbildning var avgörande faktorer i val av digital lärmiljö.– Det finns en otrolig bredd på digitala lärmiljöer som jag tror är ovanligt i klassrummet. Om man jämför med geografi till exempel så använder många lärare kartor, det finns kanske inte så stor variation. Den bredden som lärarna beskriver i programmeringsundervisningen har jag inte sett någon annanstans.
Utmanande med bedömning
Nu studerar Eva-Lena bedömning av programmeringsinnehåll i teknikämnet. Forskningsresultaten visar bland annat att det saknas professionella samtal lärare emellan och att lärare utelämnas till att själva lösa bedömningsfrågan. Eva-Lena beskriver även oklarheter kring begrepp i läroplanen som en svårighet.– För teknikämnet står det enbart om vikten av begrepp i syftesbeskrivningen, inte under förmågor som ska bedömas eller i betygskriterierna.
Arbetet med att färdigställa forskningsresultat kring bedömning i programmering pågår nu och till våren väntas Eva-Lenas doktorandprojekt avslutas med disputation. Läs mer om hennes forskning i artiklarna nedan.
Eva-Lena Bjurstens forskning
- "Computer programming in primary schools: Swedish Technology Teachers’ pedagogical strategies", Eva-Lena Bjursten, Tor Nilsson, Lena Gumaelius (2023).
- "Factors influencing Swedish grades 4–6 technology teachers’ choice of teaching and learning material in programming education", Eva-Lena Bjursten, Tor Nilsson, Gunnar Jonsson (2023).
- "Assessment Practices in Computer Programming", Eva-Lena Bjursten, Lena Gumaelius, Eva Hartell, konferensbidrag (2022).
- "How do Swedish technology teachers assess programming education in grade 4-6?", Eva-Lena Bjursten, Lena Gumaelius, konferensbidrag (2023).
