Professor Niklas Gericke har arbetat med forskning sedan 2003. Innan dess jobbade han nio år i grundskola, på gymnasiet och Komvux med att undervisa i naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik.
– Jag har ett brett intresse och är nyfiken på många olika områden. Jag tycker också att det är spännande med människans förståelse av ämnesinnehållet. Det är en sådan stimulans att få syssla med kunskap och förmedla det till andra.
Att Niklas Gericke gick vidare till att forska var inte självklart. Valet gjordes efter en aha-upplevelse han fick när han läste kurser i ämnesdidaktik vid Karlstads universitet under sin tid som gymnasielärare. Ämnesdidaktik var då ett relativt nytt område inom svensk forskning. I kurserna fick han möjlighet att göra längre intervjuer med sina egna gymnasieelever om deras kunskaper i genetik.
– Jag upptäckte då att det fanns elever som hade en väldigt ytlig förståelse av området, trots lång skolgång där genetik återkommit. Av samtalen med eleverna kunde jag få en bättre bild av kunskaper som inte något prov kunnat visa. Jag började fundera över vad de egentligen fått med sig. Här finns det något som inte bara har med ämnet att göra utan hur det undervisas.
– Som forskare gillar jag att utforska intressanta frågeställningar som dyker upp, lite oavsett vilket område det handlar om. Jag jobbade tillsammans med en forskarstuderande i ett projekt för över tio år sedan. Där dök det upp spännande frågor i forskningsresultaten som vi ville titta närmare på.
I projektet gjorde de en enkätstudie bland lärare kring undervisning om hållbar utveckling och såg då en viss variation i undervisningen. Det väckte frågor om varför vissa undervisar på ett sätt och andra inte, och vilken betydelse det får för elevernas förståelse av området.
– Undervisning med en holistisk ansats på innehållet, där olika ämnen och dimensioner inkluderas, hade en positiv effekt på elevers kunskaper. Den pluralistiska undervisningsmetoden, där olika perspektiv lyftes och där eleverna deltog mer aktivt, hade effekt på hur de sa sig agera. Problemet var att väldigt få elever blev undervisade på det sättet enligt våra resultat.
De försökte då ta resultaten vidare och besvara frågor om hur man kan få genomslag för en sådan undervisning i skolan. De senaste 6-7 åren har Niklas med kollegor arbetat med lärare och skolor för att utveckla undervisning för hållbar utveckling med holistiska och pluralistiska perspektiv, och forska om hur detta kan underlättas.
– Jag har ett brett intresse och är nyfiken på många olika områden. Jag tycker också att det är spännande med människans förståelse av ämnesinnehållet. Det är en sådan stimulans att få syssla med kunskap och förmedla det till andra.
Att Niklas Gericke gick vidare till att forska var inte självklart. Valet gjordes efter en aha-upplevelse han fick när han läste kurser i ämnesdidaktik vid Karlstads universitet under sin tid som gymnasielärare. Ämnesdidaktik var då ett relativt nytt område inom svensk forskning. I kurserna fick han möjlighet att göra längre intervjuer med sina egna gymnasieelever om deras kunskaper i genetik.
– Jag upptäckte då att det fanns elever som hade en väldigt ytlig förståelse av området, trots lång skolgång där genetik återkommit. Av samtalen med eleverna kunde jag få en bättre bild av kunskaper som inte något prov kunnat visa. Jag började fundera över vad de egentligen fått med sig. Här finns det något som inte bara har med ämnet att göra utan hur det undervisas.
Nyfikenhet att utforska frågorna som dök upp
Utifrån erfarenheten och frågorna som väcktes sökte Niklas Gericke till en forskarskola i ämnesdidaktik och började sin karriär som forskare. Numera är han professor vid Karlstads universitet och arbetar bland annat med forskning om undervisning och lärande kring hållbar utveckling. Att han kom in på det spåret var inte heller helt givet.– Som forskare gillar jag att utforska intressanta frågeställningar som dyker upp, lite oavsett vilket område det handlar om. Jag jobbade tillsammans med en forskarstuderande i ett projekt för över tio år sedan. Där dök det upp spännande frågor i forskningsresultaten som vi ville titta närmare på.
I projektet gjorde de en enkätstudie bland lärare kring undervisning om hållbar utveckling och såg då en viss variation i undervisningen. Det väckte frågor om varför vissa undervisar på ett sätt och andra inte, och vilken betydelse det får för elevernas förståelse av området.
Stor enkätstudie bland elever visade att viss undervisning gav effekt
Frågorna utforskades vidare i ett forskningsprojekt på gymnasieskolor om framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling, som Niklas ledde. Enkäter delades ut till 2400 elever runt om i hela Sverige. Resultaten visade bland annat att viss undervisning gav positiv effekt på hur eleverna uppfattade sina kunskaper och hur de sa sig agera i vardagen kring frågor om hållbar utveckling. Samtidigt visade det sig att resultaten inte skiljde sig så mycket mellan vanliga skolor och så kallade certifierade skolor med hållbar utvecklingsprofil.– Undervisning med en holistisk ansats på innehållet, där olika ämnen och dimensioner inkluderas, hade en positiv effekt på elevers kunskaper. Den pluralistiska undervisningsmetoden, där olika perspektiv lyftes och där eleverna deltog mer aktivt, hade effekt på hur de sa sig agera. Problemet var att väldigt få elever blev undervisade på det sättet enligt våra resultat.
De försökte då ta resultaten vidare och besvara frågor om hur man kan få genomslag för en sådan undervisning i skolan. De senaste 6-7 åren har Niklas med kollegor arbetat med lärare och skolor för att utveckla undervisning för hållbar utveckling med holistiska och pluralistiska perspektiv, och forska om hur detta kan underlättas.
Ägarskap, struktur och kultur på skolor viktigt i arbetet med hållbar utveckling
Niklas Gericke med kollegor har bland annat arbetat tillsammans med skolor i Karlstad kommun för att förändra undervisningen och studera effekter. Under arbetets gång blev det tydligt att hela skolsystemet behöver vara involverat, från lärarnivå upp till skolledning.
– Det är svårt med förändring och det tar tid. Förutsättningarna, strukturerna och kulturen på skolan spelar roll. Det är också viktigt att alla känner ägarskap om projekten ska vara lyckosamma. Att vi som forskare och lärare gör dessa utvecklings- och forskningsprojekt ihop.
Lär mer om Niklas Gerickes forskning kring undervisning och lärande om hållbar utveckling:
- ”Undervisning om hållbar utveckling ger effekt”. Artikel i NATDID:s tidskrift ATENA Didaktik om forskning av Niklas Gericke med kollegor.
- Karlstads universitets hemsida om Niklas Gerickes forskning.
- ”The Effectiveness of Education for Sustainable Development”. Forskningsartikel av Jelle Boeve-de Pauw, Niklas Gericke, Daniel Olsson och Teresa Berglund (2015).
- “Developing School Leading Guidelines: Facilitating a Whole School Approach to Education for Sustainable Development”. Forskningsartikel av Anette Forssten Seiser, Anna Mogren, Niklas Gericke, Teresa Berglund och Daniel Olsson (2023).