Snart ska Fredrik disputera så vi passade på att ställa några frågor om hans forskning.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
- Jag skulle säga att jag studerar problem snarare än utmaningar. Det kan framstå som en petitess, men terminologin är viktig här. Att betrakta klimatkrisen som en utmaning att lösa är riskabelt. Det kan enkelt leda till idén om att ny teknik är fullt tillräckligt för att lösa klimatutmaningen.
Grundbulten som håller samman FoES är att betrakta energisystemet som ett sociotekniskt system, vilket betyder att frågor om till exempel makt, värderingar och politisk styrning alltid är tätt sammanflätat med olika tekniker. Därmed är frågor om teknisk förändring också frågor om social förändring, och i slutändan politiska frågor.
- Med detta sagt kretsar mitt grundläggande forskningsintresse kring hur miljöproblem kollektivt tolkas och förstås och hur vi försöker hantera dem i samhället. Som doktorand har jag fokuserat på den svenska energiomställningen.
Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?
- I avhandlingen har jag studerat pilotprojekt inom området som brukar kallas för smarta nät, eller smart energi. Jag har försökt förstå experimenterande inom detta område på ett lite bredare sätt än vad som är brukligt i forskningslitteraturen. I princip har jag försökt följa hur smarta nät-experimenterande arrangerar miljöstyrning bortom enskilda projekt. Empiriskt har jag rört mig mellan olika platser där politisk styrning ”görs” eller åstadkoms i praktiken, t.ex. statliga myndigheter, policynätverk, intresseorganisationer, på platser där olika experiment genomförs och i lokala offentliga förvaltningar.
Fredrik Envall, doktorand vid LiU spikar sin avhandling
- Med denna ansats vill jag problematisera aspekter som ofta tas för givet i diskussioner om energiomställning. Världen har alltid präglats av visa gruppers värderingar. Istället för att dessa ska förpassas till bakgrunden vill jag med min forskning belysa dem för att öppna upp för kritisk diskussion och debatt om vilka gröna energiframtider som formas genom smarta nät-experimenterande och huruvida dessa betraktas som eftersträvansvärda.
-Sådan debatt skulle kunna skapa en god grund för en mer folkligt förankrad och inkluderande energiomställning.
Vilka är de viktigaste resultaten från studierna?
- Ett av de viktigaste resultaten är att smarta nät-experimenterande riskerar att befästa en avpolitiserande syn på energiomställning, och vagga oss in i en falsk trygghet där förhållandevis enkla lösningar på ”miljöutmaningarna” utlovas.
- Det var även tydligt att det trots en kraftig betoning på att experimenterande är öppet för vem som helst finns ett antal höga trösklar att ta sig över i praktiken, såsom gedigen kunskap om och erfarenhet av forskningsfinansieringssystemet, organisationsmässig kapacitet att driva pilotprojekt, ekonomisk möjlighet att ägna tid åt ansökningsskrivande, tillgång till olika policynätverk och forum och så vidare.
- Jag skulle säga att det viktigaste resultatet består i en genomlysning av hur smarta nät-experimenterande i praktiken utgör en arena för politik och hur vissa aktörer har makt att forma framtidens energisystem. Politiska frågor och processer förflyttas från öppna forum till platser dit endast ett fåtal generellt resursstarka aktörer har tillträde.
Vad hoppas du att din forskning kan leda till?
- Jag hoppas att den kan leda till debatt om önskvärda energiframtider, alltså att samtalet om den gröna omställningen öppnas upp, och jag hoppas den kan leda till att osynliga antaganden synliggörs. På sikt kanske det kan bidra på ett litet sätt till att vi faktiskt tar miljöproblemen på allvar så att våra politiska handlingsprogram utformas därefter.
Fredriks avhandling är en del av tvärvetenskaplig forskningsprojektet “Nya krafter, nya nätverk” som genomförs i samarbete med Chalmers tekniska högskola. Fredrik är även en del av Forskarskola Energisystem.
