08 december 2025

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning, så kallad industriell och urban symbios, där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur? Forskare och kommuner möts för att utforska det.

Flygfoto över ett industriområde. Fotograf: heip.se

På Händelö utanför Norrköping finns ett ekosystem av industrier. Här blir ett företags bi- och restprodukter råvara för ett annat: skogsrester och hushållsavfall driver kraftvärmeverket som genererar fjärrvärme och el till Norrköpings stad, ångan som blir över används i tillverkningen av etanol och foder och avfallet därifrån omvandlas i sin tur till biogas och gödsel.

I flera år har Norrköpings kommun varit en del av det här kretsloppet, och det finns en ambition att växla upp arbetet. Bland annat genom att integrera det i styrdokument.

– Vi ser möjligheten i att jobba med frågan i vår energiplan som snart ska antas politiskt, säger Gunnar Cederberg, strateg på samhällsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun.

Norrköping är inte ensam om den här typen av arbete. Flera kommuner strävar efter att möjliggöra symbios men ställer sig ofta frågande till hur de ska göra det.

– Vi har ibland fått frågor från kommunerna om tips och råd. Samtidigt som det är kommunerna själva som bäst kan svara på hur de kan arbeta så är det ju jättesvårt för dem att sitta själva i det dagliga arbetet och uppfinna nya arbetssätt, säger Kristina Nyström, doktorand i hållbara system vid Linköpings universitet.

Svaret blev ett projekt där forskare och kommuner möts för att diskutera och hitta lösningar.

– Det bygger på att utforska ”huret” ihop och tillsammans ta fram ny kunskap, säger Kristina Nyström.

Porträttbild på forskaren Kristina Nyström. Fotograf: Charlotte Perhammar
Kristina Nyström, doktorand vid Insitutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Exploateringen av mark ska minska

En cirkulär resursanvändning, som den på Händelö, kan bidra till en mer hållbar användning av jordens begränsade tillgångar. I en tid när alltmer mark har tagits i anspråk växer insikten, från lokal till internationell nivå, att vi måste arbeta på nya sätt.

– Det börjar sippra in mer och mer att vi måste jobba annorlunda, säger Kristina Nyström.

Bland annat innebär EU:s nya markdirektiv, som antogs i november 2025, att markexploatering ska begränsas. Det innebär till exempel att medlemsländernas fysiska planering ska bidra till att mindre mark tas i anspråk.

Ett sätt är att stödja industriell symbios. När företag samlokaliseras och kan ta tillvara varandras flöden minskar behovet av ny industrimark samtidigt som jordens resurser används mer effektivt. I och med planmonopolet har kommunerna stort handlingsutrymme, men de har också möjlighet att påverka genom sitt näringslivs- och etableringsfrämjande arbete. Vilka företag vill man särskilt locka och hur kan de samverka med det befintliga näringslivet?

Bild på Sara Gustafsson professor och föreståndare på CKSFotograf: Robert Wengler

– Men frågan är ju då hur man kan göra det här i praktiken. I projektet funderar vi tillsammans kring hur man kan bygga kapacitet i kommunerna. Vilka mandat har man, hur kan man utforma sina styrdokument, hur kan man jobba för både hållbar utveckling och främja företagande? säger Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Linköpings universitet.

Kommuner kan ta sig an olika roller. De kan vara möjliggörare och koppla samman företag, men också själva vara en del av symbiosen genom större tekniska system som fjärrvärme eller vatten och avlopp (så kallad urban symbios).

Kunskap på olika nivåer

I projektet deltar forskare och representanter från ett antal kommuner. De träffas två gånger per termin, ofta ute i kommunerna, för att dela erfarenheter, arbetssätt och perspektiv.

– Projektet läcker kunskap åt olika håll. Kommunerna tar med sig insikter att implementera och vi tar med oss kunskap till forskningen, säger Sara Gustafsson.

Projektets referensgrupp – som består av andra forskare, organisationer och myndigheter – har även de nytta av kunskapen och möjlighet att lyfta den nationellt. Här kan projektet föra vidare insikter om olika aktörers roller liksom kommunernas utmaningar och behov av stöd.

”En möjlighet att få nya perspektiv”

Norrköping är en av de deltagande kommunerna. Gunnar Cederbergs förhoppning är att kunna ta med sig såväl praktiska lösningar som nya perspektiv.

– Jag hoppas på att jag ska få förståelse för hur vi ska kunna integrera industriella symbios i vår fysiska planering, etablering av företag och stöd till befintliga företag som vill utvecklas. Det är mycket värdefullt att träffa de andra deltagarna i projektet. Förutsättningarna ser mycket olika ut men det ger oss också en möjlighet få nya perspektiv.

Mer om projektet och om Händelö Eco-Industrial Park

Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering

Projektet, med titeln ”Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering”, är finansierat av Formas och pågår 2025–2028.

Deltar gör kommunerna Norrköping, Linköping, Västerås, Eskilstuna, Sotenäs, Umeå och Malmö.

I referensgruppen ingår Brita Hermelin, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS); Region Östergötland, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, SKR och Tillväxtverket.


Resursbyten mellan industri och stad

Den industriella och urbana symbiosen på Händelö har växt fram under 2000-talet. Samverkande aktörer: Eon, Norrköpings kommun, Nodra, Lantmännen, Norrköpings hamn, Linköpings universitet och Holmen. Samarbetspartners är Cleantech Östergötland och Region Östergötland.

Mer information om Händelö

Vidareutbilda dig inom cirkulär ekonomi

I artikeln

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

En mobil hålls över en hand

Framtidens vård börjar i din mobil

Tänk dig att din mobil kan bli ett verktyg som hjälper dig att upptäcka tidiga tecken på sjukdom eller att följa din hälsa mellan läkarbesök. Det är visionen bakom ECIU University-kursen ”Health in Your Hands”.

Mikael Säberg.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

Nigel Musk.

25 år med Språk och kultur – Nigel Musk var med från början

Forskningsmiljön Språk och kultur bildades år 2000. Nigel Musk som i ungdomen lämnade London för Sverige har varit med från start. Här berättar han om miljöns utveckling och framtidens utmaningar.