Projekt om kultur och media på äldreboende får forskningsmedel

Ett digitalt verktyg som ger äldre tillgång till medialt innehåll som de själva kan välja. Det har forskare från Linköpings universitet som vision i ett nytt forskningsprojekt. Projektet har fått en miljon kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling.
– Vi vill lyfta frågan hur kultur och media kan bli en del av vardagen på äldreboendet, säger projektledare Konstantin Economou. 

Äldre man med laptop Projektet ska lyfta frågan hur äldres kulturella och mediala vardag ser ut. Wavebreakmedia

Ett svep med handen, kanske en klapp på axeln eller en rörelse med armen och så startar favoritmusiken, en film från förr eller ett bildspel med foton från något av de gamla albumen. Det digitala verktyget som forskarna vill skapa och testa ska med hjälp av personliga sensor-aktuator -system anpassas efter individen och efter hur de fysiska förmågorna förändras med åldern.

Också innehållet ska designas efter individen. På så sätt vill projektet öppna upp för en kulturell och medial vardag på äldreboendet, där de äldre ofta saknar tillgång till den typ av kultur de konsumerat under sitt tidigare liv.

– Mycket av det man som äldre har tittat eller lyssnat på under sin livstid finns inte tillgängligt längre, det försvinner i flytten, man kanske inte får med sig sin skivspelare till äldreboendet och filmer man tittat på som ung går inte att spela på TV:n, säger Konstantin Economou.

Han leder projektet som är ett av fem LiU-projekt som fått medel från Norrköpings fond för forskning och utveckling. Det är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan honom, Elisabet Cedersund från Institutionen för kultur och samhälle, Daniel Simon från laboratoriet för organisk elektronik och Astrid Armgarth från RISE, Research Institutes of Sweden. De samarbetar med ett äldreboende i Norrköping. Under ett och ett halvt år ska forskarna lyfta frågan om hur äldres kulturella och mediala vardag ser ut och hur den kan berikas och fyllas med innehåll som de äldre själva väljer.

Individen designar innehållet

Vilken typ av innehåll som ska göras tillgängligt ska bestämmas av individen själv. Kanske vill man se filmer man såg på bio som ung, nyhetshändelser från förr, lyssna på musik som var populär under tonårstiden.

– Tänk dig att man klappar sig på axeln och så börjar Pink Floyd att spela, säger Konstantin Economou.

Att låta den äldre designa sitt eget innehåll fyller inte bara en viktig funktion för den enskilda individens hälsa och välmående – tillgång till kultur är en hälsofråga lika mycket som diagnoser och medicin är, menar Konstantin Economou – utan kan också hjälpa omvärlden att bibehålla en länk till historien. Det blir ett sätt för individen att kommunicera sig och sin tid. Many vintage, sepia-toned photographs from the 1940s lying in a large pile.  Old-fashioned memories from the past.  Antiques.  No people in this toned image and any people in the photos are unrecognizable.  Photos are of home lifestyles in the 1940s. Blank, Polaroid-style photo on top.Projektet vill  möjliggöra för fler äldre personer att kommunicera sig och sin tid.
Foto fstop123

– Mycket av de äldres sammanhang och kontexter har försvunnit, men de är ju en länk till historien och kan hjälpa oss att förstå och minnas den. Genom att ge äldre möjligheten att kommunicera sig och sin historia kan också både vårdpersonal och familj lära känna de äldre personerna bättre, säger Elisabet Cedersund, äldreforskare och del av projektgruppen. 

Fler LiU-projekt får forskningsmedel

Norrköpings fond för forskning och utveckling delar ut medel till forsknings- och utvecklingsprojekt som stärker Norrköpings utveckling. Den här omgången får fem LiU-projekt totalt 5,5 miljoner kronor. Ytterligare ett av dem har koppling till Institutionen för kultur och samhälle. Projektet Skolval i en delad stad är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Norrköpings kommun och fyra mellanstadieskolor. Projektet ska bidra med kunskap om hur och på vilka grunder skolval görs. Det ska bidra till ökad förståelse om och i sådana fall hur, obligatoriskt skolval bidrar till att lösa problem med skolsegregation och ökade klyftor i skolan. Huvudsökande är Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete.

 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll