28 oktober 2022

Fem forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet får dela på 14 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond. Projekten handlar om språkstörningar, penningpolitik, surrealism och feminism, livets förflutna och framtid samt det osynliga arbetet med datahantering.

Varje år finansierar Riksbankens Jubileumsfond forskning och samverkan inom humaniora och samhällsvetenskap med omkring en halv miljard kronor. Av dessa finansieras det mesta via forskarinitierade förslag i de årligt återkommande utlysningarna Anna Nilsen

I år delar Riksbankens jubileumsfond ut totalt sett 355 miljoner kronor till 70 forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Fem av projekten återfinns vid Linköpings universitet:

  • Svensktalande barn med språkstörning i jämförelse med barn som lär sig svenska som andra språk: Nya perspektiv på grammatiska svårigheter. Projektet handlar om bearbetning av språk hos barn med språkstörning och hos barn med svenska som andra språk. Mer kunskap kring hur barn kan använda sig av ledtrådar om substantivs genus kan komma att påverka hur vi stöder barns ordinlärning. Christina Reuterskiöld, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Anslag: 4 930 000 kronor.
  • Att gestalta "det kvinnliga": Ett möte mellan surrealism och feminism. Projektet undersöker skärningspunkten mellan två feministiska traditioner som växte fram på 1970-talet – den ena teoretisk och den andra estetisk. Målet är att utmana den gängse historieskrivningen när det gäller både surrealismen och den poststrukturalistiska feminismen. Anna Watz, universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle. Anslag: 1 156 500 kronor.
  • Penningpolitik och pennningpraktik: pengar och statsformering i det tidigmoderna Sverige. Projektet ska analysera de sociala och politiska konsekvenserna av processen att skapa ett stabilt, begriplig och transparent pengasystem. Genom att undersöka pengar som ett praktiskt och politiskt problem, som involverar inte bara eliten utan också vanliga människor; deras begrepp om pengar; och vilken inverkan deras praxis och klagomål hade på den svenska monetära utvecklingen och statsbildningsprocessen. Christopher Pihl, universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle vid LiU samt forskare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Anslag: 5 612 000 kronor.
  • Bakom vetenskapen: det osynliga arbetet med datahantering i Big Science. Projektet ska mynna ut i en bok som berättar historien om en unik vetenskaplig resa genom att följa de ansvariga i arbetet med att designa och införa datahantering vid en ny Big Science anläggning i Lund. Boken fyller en lucka i forskningen genom att belysa rollen som datahantering har i det vidare landskapet av ett föränderligt vetenskapligt experimenterande. Katherine Harrison, universitetslektor vid Institutionen för Tema. Anslag: 775 600 kronor.
  • Livets förflutna och framtid: Om varande och vetenskap. Det är svårt att föreställa sig en viktigare fråga än "Vad är liv?" Historiskt har både filosofin och naturvetenskapen gjort försök att lokalisera eller definiera själva livets natur och väsen. Projektet ska mynna ut i två böcker med syftet att erbjuda en ny lins genom vilken liv kan analyseras. Böckerna ska bidra till vetenskapsfilosofi och kritiska fält som tar upp frågan om liv. Jami Weinstein, universitetslektor vid Institutionen för Tema. Anslag: 1 561 100 kronor.

Fristående stiftelse

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

– Våra beredningsgrupper är utformade för att kunna bedöma ansökningar från samtliga ämnesområden inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi lägger största vikt vid peer review-diskussionerna som ligger till grund för den vetenskapliga bedömningen, säger Marika Hedin, vd på Riksbankens Jubileumsfond.

Läs mer om samtliga 70 projekt som fick beviljade anslag.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.