27 april 2023

Den 30 maj anordnar Barnafrid vid Linköpings universitet, Jämställdhetsmyndigheten och Åklagarmyndigheten en gemensam konferens med fokus på forskning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning av flickor och kvinnor. Syftet är att tillgängliggöra aktuell forskning med målsättning att stärka kunskapen hos landets yrkesverksamma.

Porträtt av Arbresha, Sandra Skoog och Åsa Hiding
Från vänster Arbresha Rexhepi, Sandra Skoog och Åsa Hiding
- Med konferensen vill vi försöka göra det där som ibland upplevs så svårt, nämligen att tillgängliggöra relevant forskning inom området hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning av flickor och kvinnor för en yrkesverksam praktik. Ibland kan avståndet mellan akademin och praktiken upplevas som större och längre ifrån varandra än vad det är, säger Arbresha Rexhepi, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Konferensen kommer att presentera relevant och aktuell forskning för yrkesverksamma som arbetar med strategiskt utvecklingsarbete på exempelvis en nationell eller regional myndighet eller yrkesverksamma som arbetar direkt i praktiken med att möta personer utsatta eller som löper risk att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning av flickor och kvinnor.

Kunskap och förståelse är en förutsättning

För att kunna hjälpa utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och könsstympning måste yrkesverksamma lära sig att upptäcka och se de utsatta och deras situation. Kunskap och förståelse kring ämnet är en förutsättning för att kunna ställa rätt frågor, hänvisa vidare till rätt person eller verksamhet och sätta in relevanta insatser. En god teoretisk kunskap är en förutsättning för att kunna arbeta med hedersrelaterat våld i praktiken.

- Det är oerhört viktigt att våra möten med barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld vilar på en evidensbaserad grund. Genom forskningen får praktikerna en bättre teoretisk kunskap inom området. Vår förhoppning är att deltagarna diskuterar det som lyfts fram under dagen i sina arbetsgrupper för att få ner den teoretiska kunskapen till praktiken, säger Sandra Skoog, utredare på Barnafrid.

För yrkesverksamma till exempel inom rättsväsendet är det en viktig del i den kunskapshöjande insatsen att känna till vad den senaste forskningen säger om till exempel orsaker och motiv bakom hedersrelaterad brottslighet, hur vi hanterar kontakter både med offer och misstänkta förövare samt skillnader och likheter med samma typ av brottslighet men där en hederskontext saknas.

- Vi hoppas att konferensen ska väcka tankar och funderingar hos de yrkesverksamma om hur vi på bästa sätt utreder brott rörande hedersrelaterat våld och förtryck och könsstympning samt vilka aspekter som är viktiga att ha med sig i kontakten med såväl offer som misstänkta förövare i dessa ärenden, säger Åsa Hiding, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

En plats för lärande

På konferensen kommer deltagarna att få lyssna till nationella forskare som berättar om sin forskning. Den kommer också att vara möjligt för deltagarna att få reflektera, samtala och dela upplevelsen med varandra.

- Vi hoppas kunna möjliggöra en plats för lärande med en tydlig koppling till forskning och akademin för att som deltagare se hur vi tillsammans kan arbeta för en evidensbaserad praktik inom arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning av flickor och kvinnor, avslutar Arbresha Rexhepi, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Konferensen äger rum på Linköpings konsert och kongress.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.