07 oktober 2021

Författaren Abdulrazak Gurnah, född i Tanzania och verksam i England, får årets Nobelpris i litteratur. Litteraturforskaren Ann-Sofie Persson, på Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), kommenterar en pristagare som hon tycker är ett bra val, även om hon hellre sett att Maryse Condé fått priset.

Var det väntat att Abdulrazak Gurnah skulle få årets Nobelpris i litteratur?
Universitetslektor Ann-Sofie PerssonUniversitetslektor Ann-Sofie Persson. Foto Privat bild.Nej, det var det inte. Vad det gäller författare från Afrika och Karibien hade jag en lång lista på författare som jag mer trodde på.

Vad kännetecknar hans författarskap?
Han tar i sin litteratur upp erfarenheter av exil. Just migrationshistorien och dess erfarenheter är ju ett klassiskt tema i postkolonial litteratur. Han representerar helt enkelt den intelligentia som lämnat Afrika och lever i exil. Sedan är han ju också professor och har också skrivit essäer om andras författarskap och postkolonial litteratur. Han är en viktig litteraturförmedlare.

På kandidatprogrammet i Globala studier, som jag undervisar på, skulle en författare som Abdulrazak Gurnahs kunna ha en given plats.
Ann-Sofie Persson, universitetslektor

Vad har årets pris för betydelse?
– Han är intressant för att han lyfter det postkoloniala perspektivet, vilket betyder att det är litteratur som åskådliggör de effekter som kolonialismen haft på människan och världen. Han visar vad exil och migration gör med människan. Det är också viktigt att han kommer från Afrika, inte Europa. Det är inte första gången man ger priset till en afrikansk författare, men de har inte varit många.

– Abdulrazak Gurnah skriver sina böcker på engelska och det aktualiserar också frågan om språk, som alltid dyker upp vad gäller postkoloniala författare. Jag tittade lite på en diskussion om Nobelpriset på TV och då lyfte de att han skriver sina verk på engelska, inte på ett afrikanskt språk. Har man vuxit upp i en kolonialmakt så är det kolonialmaktens språk man fått lära sig i skolan. Att litteratur skulle var mer äkta för att den inte är skriven på kolonialmaktens språk är ett naivt resonemang. Och då skulle ju heller inte ledamöterna i Akademien kunnat läsa den.

Vad har du själv för relation till Abdulrazak Gurnah?
– Jag har ingen egentlig relation till hans författarskap. Jag har bara läst om honom. Men jag kommer att ta med mig Abdulrazak Gurnahs böcker in i undervisningen. På kandidatprogrammet i Globala studier, som jag undervisar på, skulle en författare som Abdulrazak Gurnahs kunna ha en given plats.

Relaterat innehåll

Porträttbild av Hans Sjögren.

Hans pension på paus efter mejlet från familjen Bonnier

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning.

Illustration. Scen på en terrass med en grupp människor i 1500-talskostym, med en kvinna som möts av en grupp män.

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

Bild på Enaz Baghlanian.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.