07 oktober 2021

Författaren Abdulrazak Gurnah, född i Tanzania och verksam i England, får årets Nobelpris i litteratur. Litteraturforskaren Ann-Sofie Persson, på Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), kommenterar en pristagare som hon tycker är ett bra val, även om hon hellre sett att Maryse Condé fått priset.

Var det väntat att Abdulrazak Gurnah skulle få årets Nobelpris i litteratur?
Universitetslektor Ann-Sofie PerssonUniversitetslektor Ann-Sofie Persson. Foto Privat bild.Nej, det var det inte. Vad det gäller författare från Afrika och Karibien hade jag en lång lista på författare som jag mer trodde på.

Vad kännetecknar hans författarskap?
Han tar i sin litteratur upp erfarenheter av exil. Just migrationshistorien och dess erfarenheter är ju ett klassiskt tema i postkolonial litteratur. Han representerar helt enkelt den intelligentia som lämnat Afrika och lever i exil. Sedan är han ju också professor och har också skrivit essäer om andras författarskap och postkolonial litteratur. Han är en viktig litteraturförmedlare.

På kandidatprogrammet i Globala studier, som jag undervisar på, skulle en författare som Abdulrazak Gurnahs kunna ha en given plats.
Ann-Sofie Persson, universitetslektor

Vad har årets pris för betydelse?
– Han är intressant för att han lyfter det postkoloniala perspektivet, vilket betyder att det är litteratur som åskådliggör de effekter som kolonialismen haft på människan och världen. Han visar vad exil och migration gör med människan. Det är också viktigt att han kommer från Afrika, inte Europa. Det är inte första gången man ger priset till en afrikansk författare, men de har inte varit många.

– Abdulrazak Gurnah skriver sina böcker på engelska och det aktualiserar också frågan om språk, som alltid dyker upp vad gäller postkoloniala författare. Jag tittade lite på en diskussion om Nobelpriset på TV och då lyfte de att han skriver sina verk på engelska, inte på ett afrikanskt språk. Har man vuxit upp i en kolonialmakt så är det kolonialmaktens språk man fått lära sig i skolan. Att litteratur skulle var mer äkta för att den inte är skriven på kolonialmaktens språk är ett naivt resonemang. Och då skulle ju heller inte ledamöterna i Akademien kunnat läsa den.

Vad har du själv för relation till Abdulrazak Gurnah?
– Jag har ingen egentlig relation till hans författarskap. Jag har bara läst om honom. Men jag kommer att ta med mig Abdulrazak Gurnahs böcker in i undervisningen. På kandidatprogrammet i Globala studier, som jag undervisar på, skulle en författare som Abdulrazak Gurnahs kunna ha en given plats.

Relaterat innehåll

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

Bild på Enaz Baghlanian.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Viktorianskt romantiskt par virvlar runt medan de dansar tillsammans.

Är boken densamma när den har översatts?

När Lars Liljegren studerade översättningar av Strindbergs verk upptäckte han att de tagit helt ny skepnad. De översatta verken var städade versioner fria från brunst, bröst och de opassande närmanden som Strindberg var ökänd för att skriva om.

Senaste nytt från LiU

man vid skrivbord.

Bred satsning på energisystem

Energimyndigheten finansierar fem olika projekt vid Avdelningen för Energisystem med totalt 16,5 miljoner kronor fram till och med 2018. Det handlar om energieffektivisering i aluminiumindustrin likaväl som i kulturhistoriskt viktiga byggnader.

Bianca Suanet.

Så kan vi minska ensamheten bland äldre personer

”Vi behöver förstå varför vissa individer blir ensamma och ge dem stöd på olika nivåer i samhället innan det sker”, säger Bianca Suanet som är professor vid LiU och forskar om ett inkluderande samhälle för äldre personer.

En manlig och en kvinnlig forskare på lab.

Konstgjord beröring mot smärta i nytt forskningsprojekt

Kan ett plagg gjort av smarta textilier – kanske en tröja som kramar dig – lindra långvarig smärta? Det ska forskare inom bland annat neurovetenskap, materialvetenskap och textilvetenskap ta reda på i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt.