04 juni 2021

När Lars Liljegren studerade översättningar av Strindbergs verk upptäckte han att några av dem tagit helt ny skepnad. De översatta verken var städade versioner fria från brunst, bröst, testiklar och de opassande närmanden som Strindberg var så ökänd för att skriva om.

Viktorianskt romantiskt par virvlar runt medan de dansar tillsammans.
Allt det fräcka i Strindbergs verk är bortskalat i den första engelska översättningen, som används flitigt än idag.  IngredientsPhoto

Många av oss anser att vi läst ett verk, när vi läst en översättning av det. Men stämmer det? För Lars Liljegren, som forskar om översättningar, är svaret inte självklart.    

– En översättare jobbar inom de ramar som författaren satt, men sätter också sin egen prägel på verket. Hur ofta hör man inte läsare eller recensenter säga – åh, jag älskar Lorca. På frågan om vad de älskar med Lorca blir svaret: hans vackra språk. Men eftersom Lorca skriver på spanska, är det inte Lorcas språk de uppskattar, utan översättarens, säger Lars Liljegren. 

Är verket äldre, och har översatts under en tid av censur, kan innehållet dessutom ha blivit ett helt annat än det var i originalet. Lars Liljegren har särskilt studerat översättningar av August Strindbergs verk och i dessa – gjorda i början av 1900-talet – har det hänt mycket. Något som ställer till det än i dag eftersom människor världen över läser dessa översättningar och för att de finns på universitetens kurslistor.  Foto Magnus Johansson

– Ett problemen är att om man vill beställa en äldre – översatt – bok på internet så hänvisar ofta boksajterna till den första översättningen som gjorts. Så även om verket har en nyöversättning, som ligger närmare originalet, försöker man få oss att köpa den äldre översättningen, säger Lars Liljegren.  

Detta är fallet med boken Giftas (1884) av August Strindberg. Strindberg, lite betraktad som en svensk nationalklenod, var kontroversiell, både i och utanför sina verk. Det passade sig inte i 1900-talets England när boken första gången skulle översättas. När Lars Liljegren började studera denna översättning upptäckte han – helt oväntat – att den inte alls följde originalet och dessutom byggde på en tysk översättning. 

– Allt det fräcka och chockerande med Strindberg är bortskalat. I England på den tiden trodde man att obscen litteratur väckte obscent leverne. 

 

Den skamlösa Strindberg

Även i vår tid kan Strindberg tas för skamlös med sina återkommande sexuella anspelningar. I en passage i det svenska originalet skriver han ”han ville ta fatt i henne, trycka hennes bröst, para sig, med ett ord, ty nu var qvinnan endast hona för honom”.  

– Men av detta finns inget i den första engelska översättningen från 1913! Där säger man exempelvis bara att han vill kyssa henne, biten om brösten och att para sig är borttagen.

De engelska läsarna blev lurade, menar Lars Liljegren. De hade hört så mycket om Strindberg, men när de läste Giftas förstod de inte alls uppståndelsen och varför han var så kontroversiell. 

– På 300 sidor har 120 censureringar gjorts! Det är en annan bok på engelska. Även idag.

 
Studerar man en översatt version, tycker jag att man även bör diskutera översättningen och tiden den översattes i.
Lars Liljegren

1972 kom Giftas i nyöversättning till engelskan. Den här gången tilläts Strindbergs naturalistiska syn, att människan är ett djur styrt av drifter, komma fram. Den andra översättningen ligger alltså mycket närmre originalet och stämmer bättre överens med den bild man haft av Strindberg som en provocerande författare. Ändå är det inte den versionen som används mest, eller är lättast att tillgå.

Lars Liljegren försöker nu få igång en diskussion kring hur översatta böcker används i undervisningen. Han undervisar själv i engelska och vet att verk som översatts under censur finns på många universitets kurslistor. 

– Studerar man en översatt version, tycker jag att man även bör diskutera översättningen och tiden den översattes i. 

Så, om vi återgår till frågan i början. Bör vi läsa ett verk i original för att kunna påstå att vi läst det? Måste man läsa Lorca på spanska för att kunna påstå att man älskar hans språk?

–  Om man har som syfte att förstå och komma nära författaren, hens budskap och sätt att skriva, borde man absolut läsa på originalspråket om man kan det. Men, det är inte ointressant att läsa Lorca i översättning. Vi måste bara vara medvetna om vad vi läser och vilka eventuella begränsningar detta medför.

Kontakt

Relaterat innehåll

Porträttbild av Hans Sjögren.

Hans pension på paus efter mejlet från familjen Bonnier

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning.

Illustration. Scen på en terrass med en grupp människor i 1500-talskostym, med en kvinna som möts av en grupp män.

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

Svenska akademiens byggnad

"Han visar vad exil och migration gör med människan"

Svenska Akademien gav i år Nobels litteraturpris till författaren Abdulrazak Gurnah. Litteraturvetaren Ann-Sofie Persson kommenterar en pristagare som hon tycker är ett bra val, även om hon helst sett att Maryse Condé fått priset.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.