"Tokarczuk är ett intressant val. Handke känns dammigare."

10 oktober 2019

Therese Ekstrand Amaya

LiU-professor Jesper Olsson kommenterar de båda nobelpristagarna i litteratur.

I år delas litteraturprisen för både 2018 och 2019 ut, en följd av de senaste årens stormar inom Svenska Akademien. Prisen går till polska Olga Tokarczuk och österrrikiske Peter Handke. Jesper Olsson som är professor i språk och kultur kommenterar valet av pristagare.Jesper Olsson Foto David Einar

Var det väntat att dessa två skulle tilldelas pris?

– Ja och nej. Olga Tokarczuk hörde till de förhandstippade och är onekligen en spännande författare. Så det var inte oväntat. Peter Handke var en rejäl överraskning. Han var favoritkandidat förr, men det går tillbaka decennier i tiden.

Tror du att turbulensen kring Svenska Akademien har påverkat valet av pristagare?

– Ja, det vore underligt om inte allt arbete i Akademien påverkades. Och en extrakommitté för priset har ju dessutom tillsatts. Jag tycker själv att det hade varit klokt att lämna en lucka för 2018. Man ska också komma ihåg att valet av pristagare, trots ständiga försäkranden om motsatsen, alltid har rymt politiska och andra bortomlitterära inslag.

Jag tycker att det är besynnerligt att Akademien inte uppmärksammat fler nordamerikanska författare det senaste kvartsseklet. Här finns veritabla nydanare av romanen.

Vilka teman berör författarna?

– När det gäller Tokarczuk har jag bara läst en bok, en fascinerande sådan – romanen eller om man ska kalla det prosasamlingen Löparna (2007). Det är en serie berättelser och essäliknande texter som vetter åt det fantastiska, och som handlar om resandet, men därmed också om sådant som språk, plats, historia, identitet. Också Handkes romaner, pjäser och essäer behandlar grundläggande existentiella frågor.

För den som inte redan är bekant med Tokarczuk och Handke, har du något tips?

– För Tokarczuk blir valet lätt, Löparna är omtumlande. Annars brukar den omfattande romanen Jakobsböckerna (2014) lyftas fram. Vad gäller Handke finns mer att välja på, men det var länge sedan jag läste honom. Hans mest intressanta verk är från 1970- och 80-talen, skulle jag säga. Kanske romanen Kort brev till långt farväl (1975) eller essän Tankar om tröttheten (1991).

Vad tycker du själv om valet av pristagare?

– Jag hade förväntat mig två kvinnor, och trodde och hoppades framför allt på den kanadensiska författaren Anne Carson. Men Tokarczuk är ett intressant val. Handke känns dammigare. Jag har tappat kontakten med hans skrivande sedan 1990-talet. Sedan dess har han blivit mest uppmärksammad för sitt märkliga försvar för Milosevics regim i Serbien.

Jag tycker att det är besynnerligt att Akademien inte uppmärksammat fler nordamerikanska författare det senaste kvartsseklet. Här finns veritabla nydanare av romanen som Thomas Pynchon och uppslukande berättare som Joyce Carol Oates såväl som utmanande poeter och essäister som Anne Carson. Ser man ut över listan av pristagare är det bara konstigt. Men som bekant och tack och lov är litteraturen mycket mer än priser och jubelfester.

Relaterat innehåll

Hans pension på paus efter mejlet från familjen Bonnier

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning.

Illustration. Scen på en terrass med en grupp människor i 1500-talskostym, med en kvinna som möts av en grupp män.

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

"Han visar vad exil och migration gör med människan"

Svenska Akademien gav i år Nobels litteraturpris till författaren Abdulrazak Gurnah. Litteraturvetaren Ann-Sofie Persson kommenterar en pristagare som hon tycker är ett bra val, även om hon helst sett att Maryse Condé fått priset.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Viktorianskt romantiskt par virvlar runt medan de dansar tillsammans.

Är boken densamma när den har översatts?

När Lars Liljegren studerade översättningar av Strindbergs verk upptäckte han att de tagit helt ny skepnad. De översatta verken var städade versioner fria från brunst, bröst och de opassande närmanden som Strindberg var ökänd för att skriva om.

Kan en dos olydnad leda till lycka?

Vi vill äta rätt, träna mer och jobba hårdare. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan. Något skaver, menar litteraturprofessor Carin Franzén. Hon har undersökt om en del av boten står att finna i en motståndskultur som har 400 år på nacken.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.