02 april 2020

En ny internationellt uppmärksammad studie av LiU-forskare undersöker hur elitidrottare mår psykiskt. Professor Toomas Timpka betonar vikten att ta själslig smärta på allvar.

En häcklöpare på häcklöpningsbanan ur ett fågelperspektiv.
Fotograf: Paul Bradbury

En tidig morgon i april 2011 väcktes Toomas Timpka, överläkare och professor vid Linköpings universitet, av att telefonen ringde.
– Det var en kollega som sa att jag måste lyssna på Ekot. Jag slog på radion och där pratade man om Patrik Sjöberg och de sexuella övergrepp han utsatts för.

Han beskriver nyheten som en chock.
– Sexuella övergrepp inom friidrotten var inte något man pratat särskilt mycket om tidigare. Jag har varit idrottsläkare och träffat många elitidrottare, men något sådant hade inte slagit mig.

Toomas Timpka forskar om idrottshälsa vid institutionen för hälsa, medicin och vård. Nyligen publicerade han och hans forskargrupp en uppmärksammad studie i den prestigefyllda tidskriften British journal of sports medicine. Artikeln visar på samband mellan sexuella övergrepp och självmordstankar hos elitidrottare.

Idrottare mådde dåligt

Redan 2012 började Toomas Timpka och hans kollegor studera idrottare och övergrepp. De tittade då på en bred grupp av idrottsaktiva.

– När vi talade med idrottarna märkte vi att några av dem inte mådde särskilt bra. Sedan började Metoo och då gick friidrottaren Moa Hjelmer ut och berättade att hon blivit utsatt för ett övergrepp i samband med en landskamp.

Efter det blev Toomas Timpka kontaktad av Svenska Friidrottsförbundet som ville att han skulle göra en studie om hur situationen såg ut för landslagsaktiva.

– Utländsk forskning har visat att elitaktiva ofta har personer nära som de är beroende av. Det kan likna situationen i filmbranschen där man jobbar tätt tillsammans. Något som lätt skapar beroendeförhållanden som inte är bra.

Toomas Timpkas forskargrupp vid Athletics Research Center bestämde sig för att göra studien, men de ville även utöka den. De tittade inte bara på förekomsten av övergrepp, utan också på hur övergrepp påverkade hur idrottarna mådde.

– Det är bakgrunden till den studie vi nu har publicerat. Vi ville veta hur vanligt det som Patrik och Moa drabbades av är och hur det påverkar det psykiska måendet.

Olika situation för killar och tjejer

Det Toomas Timpkas studie visar är att förekomsten av fysiska sexuella övergrepp inte skiljde sig mellan de landslagsaktiva och den bredare gruppen friidrottare. 2-3 procent hade utsatts för övergrepp i anknytning till idrotten. Totalt hade 15 procent av idrottarna blivit utsatta av övergrepp någonstans, inom eller utanför idrotten. Det är ungefär samma andel som i gruppen unga vuxna i samhället i stort.

– Så vad hade övergreppen för konsekvenser för idrottarna? Vi valde att titta på självmordstankar. Vår studie visar att bland tjejer som sysslar med elitidrott så har suicidtankar ett tydligt samband med att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Vi ser att tjejerna som blivit utsatta har en högre frekvens av suicidtankar än de som inte blivit utsatta.

För killar ser situation annorlunda ut.

– Det handlar delvis om att det inte är lika vanligt att killarna blivit utsatta, men det förekommer. För killarna hade hur de mådde att göra med vilka copingstrategier de använde. De som blundar för problemen genom att till exempel skoja bort dem löper en högre risk att få suicidtankar, säger Toomas Timpka.

Elitidrottare lär sig hantera smärta

Studien visar vidare att de som utfört övergreppen kan vara tränare, men även kompisar eller andra idrottare.

– De som utför övergreppen är inte alltid den där fula gubben som man kanske tänker sig, utan det är en bredare bild än så.

Det finns få vetenskapliga studier som tittat på faktorer vilka leder till dåligt mående bland elitidrottare.

– Det här är en av de första studierna som faktiskt visar på sådana faktorer. Det ger en ingång till att arbeta med de här frågorna.

Toomas Timpka säger att elitidrotten traditionellt har haft en kultur där man biter ihop.

– Det finns en kultur där det handlar om att uthärda. Vi vill förändra det. Att bli elitidrottare innebär att man lär sig att hantera smärta. Men att hantera smärta innebär även att man förstår när något inte är bra. Den själsliga smärtan är något man inte tagit i tidigare. Vi visar att det är viktigt att ta hand om den.

Stor internationell uppmärksamhet

Toomas Timpka studie har fått stor uppmärksamhet internationellt och några av världens mest betydande idrottsinstitutioner har bjudit in honom som talare. Tanken var att han skulle presentera sina forskningsresultat vid Internationella Olympiska Kommitteens världskonferens om idrottsmedicin i Monaco, med på grund av coranaviruset är evenemanget uppskjutet.

Han är också tänkt som huvudtalare på den amerikanska idrottsmedicinska konferensen i San Francisco i maj.

Ett skäl till det stora intresset för studien är att Sverige ligger långt fram när det gäller den här typen av forskning. Både Riks- och Friidrottsförbundet tar problemet på allvar menar Toomas Timpka. I andra delar av världen, särskilt USA och Europa, börjar man också diskutera de här problemen öppet.

– Jag tror att Patrik Sjöberg har varit viktig för den här utvecklingen. Att han var modig och berättade gjorde det lättare att prata om övergrepp inom friidrotten i Sverige. Sedan tror jag att det kanske hade skett ändå, men att det hade tagit längre tid, säger Toomas Timpka

Läs studien i British journal of sports medicine här

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinna utomhus, helbild.

Linda Carlsson blir ny kommunikationsdirektör

Linköpings universitet har utsett Linda Carlsson till ny kommunikationsdirektör. Hon kommer närmast från Universitets- och högskolerådet, UHR

En grupp unga tittar på en datorskärm

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Specialbyggd kuvös och miljoner till barnmedicinsk forskning

Inköp av en specialbyggd kuvös som kan användas vid undersökningar av för tidigt födda och bidrag till sex nya forskningsprojekt. Det är några exempel på forskning som får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse år 2024 .