Så används bilden av den svenska pappan utomlands

När fotoboken ”Swedish Dads” blev till en utställning som exporterades runtom i världen av Svenska institutet förändrades bilden av den föräldraledige svenska pappan. Från vanlig i boken till exceptionell i utställningen. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Porträtt på Sarah Mitchell i en utomhusmiljö. Sarah Mitchell har skrivit en avhandling om fotoutställningen "Swedish Dads". Magnus Johansson

Oavsiktliga konsekvenser

- Vad kan det ha för betydelse att visa upp föräldralediga svenska medelklasspappor i länder där inte ens kvinnorna har rätt att vara föräldralediga? Jag ville synliggöra vad det kan bli för oavsiktliga konsekvenser när man sprider en bild av faderskap från en viss kontext och exporterar det till helt andra kontexter, säger Sarah Mitchell. 

Hon är född och uppvuxen i Sydafrika. Efter en mastersexamen i sociologi i hemlandet flyttade Sarah Mitchell till Sverige 2014 för studier på mastersprogrammet Child Studies vid LiU. Efter examen blev hon kvar i Linköping som doktorand vid Tema Barn. Nu är hennes avhandling “Fatherhood Images and Ideals: Transforming, Circulating, and Responding to the Swedish Dads Photo Exhibition” klar.
“Swedish Dads” är en fotoutställning som mellan 2016 och 2019, via Svenska institutet och svenska ambassader, exporterades till 54 länder. Utställningen baseras på en bok med samma namn av fotografen Johan Bävman och porträtterar föräldralediga svenska pappor tillsammans med sina barn. En pappa och hans barn.En bild från Johan Bävmans "Swedish Dads". Foto Johan Bävman

Mångfalden betonades

I en del av avhandlingen har Sarah Mitchell studerat ändringarna som gjordes från fotoboken till utställningen. Fotoboken innehåller 45 bilder. Utställningen bestod av 25 bilder, där en ny bild på en afrosvensk hade adderats. Bildtexterna har i utställningen blivit kortare och vissa ordval har ändrats. Dessutom var alla efternamn på papporna borta.

- Det kan ses som ganska subtila ändringar, men min analys visar att även små ändringar kan få stora konsekvenser för vad som förmedlas genom utställningen. Bland annat så visade analysen hur mångfalden betonades – delvis genom ändringarna i bildtexterna och genom att ta bort pappornas efternamn så skapades en mer generell bild ”att så här gör papporna i Sverige”.

Avhandlingen menar på att medan papporna framställdes som ”vanliga” i fotoboken, framställdes de som ”exceptionella” i Svenska institutets utställning.

- Jag intervjuade Johan Bävman och det var lite spännande att hans intention var att visa att svenska föräldralediga pappor inte är speciella, de gör vardagliga saker precis som mammorna har gjort. När bilderna exporterades av Svenska institutet blev det nästan tvärtom, det blev väldigt speciellt i en internationell kontext. Den svenska föräldraförsäkringen lyfts fram som exceptionell och bildtexterna ramar in saker på ett mer positivt sätt.

Överbrygga skillnader

Flera ambassader kombinerade "Swedish Dads"-utställningen med porträtt av lokalbefolkningens pappor och deras barn. Sarah Mitchell menar att lokala utställningar användes för att överbrygga de stora skillnader som ibland fanns mellan Sverige och länderna där utställningen visades. I avhandlingen studerades utställningarna i Zambia och Zimbabwe närmare. I Zambia var det en fotograf på svenska ambassaden som tog bilder på engagerade pappor – och utställningen ”Zambian Dads” var den enda utställningen i sitt slag som även senare visades i Sverige. 

Postkolonialt perspektiv

I Zimbabwe kombinerades ”Swedish Dads”-utställningen med en utställning som porträtterade ”progressivt faderskap” i Zimbabwe. Utställningen var baserad på en fototävling som organiserades av den svenska ambassaden.

- Progressivt faderskap, kan jag tycka, är ett laddat ord, speciellt i ett postkolonialt land som Zimbabwe och i relation till ideal som kommer från ett västerländskt land som Sverige, säger Sarah Mitchell och menar att bilderna i utställningen i Zimbabwe utvidgar det svenska faderskaps- och kärnfamiljsidealet.

- Det var spännande att se att bilderna som kom fram i Zimbabwe. Här var det inte bara kärnfamiljer som gällde, utan även släkt och icke biologiska fadersfigurer. 

Kontakt Visa/dölj innehåll

Mer om forskningen Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll