21 maj 2021

Trots att Sverige har en hög levnadsstandard, ett välutbyggt trygghetssystem och en omfattande lagstiftning kring barns rättigheter, mår allt fler barn och unga sämre psykiskt idag. I maj publicerade Svenska Läkarsällskapet en kunskapssammanställning som ger förslag på hur barn och unga ska må bättre. Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef, har bidragit i arbetet.

En tjej som håller en mobiltelefon i förgrunden
Fotograf: David Brohede

Enligt Folkhälsomyndighetens och WHO:s återkommande undersökning “Skolbarns Hälsovanor” lider omkring 60 % av femtonåriga flickor av kroniska stressymptom som magont, ryggont, humörsvängningar, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter.

- De undersökningar som genomförts stämmer överens med det som vi som jobbar med barn ser tydligt, att det är fler barn som drabbas av psykosomatiska stressymptom. Det är inte bara personliga upplevelser utan vi ser att de i flera olika sammanhang presterar och mår sämre, säger Josef Milerad, ordförande i Svenska Läkarsällskapet.

Kraftsamling för ungas psykiska hälsa

Svenska Läkarsällskapet publicerade i maj en kunskapssammanställning som heter ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa”. Syftet har varit att sammanfatta och tydliggöra vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har samband med ökningen av psykiska symtom och vilka insatser som har bevisade förebyggande och hälsofrämjande effekter. I sammanställningen presenteras fem förslag på interventioner.

- Det pratas mycket om förebyggande åtgärder och nu är det dags att det kommer fram konkreta förslag. Detta är inte bara en fråga för barn- eller skolläkare, detta är en viktig fråga för alla som jobbar med barn. Vi behöver nu hitta former för samarbete som går över professionsgränserna, säger Josef Milerad.

Kunskapssammanställningen är genomförd av en arbetsgrupp som består av företrädare för skolhälsovård, barnmedicin barn- och ungdomspsykiatri samt psykiatri. Arbetsgruppen har samarbetat med en referensgrupp av forskare och specialitetsföreträdare som bistått arbetsgruppen med att värdera och sammanställa det vetenskapliga underlaget för projektet och med råd och synpunkter.

Samverkan efterfrågas

I en debattartikel i Dagens Nyheter 20/5 2021 efterfrågar Svenska Läkarsällskapet en samverkan mellan företrädare för tillsynsmyndigheter, professioner i skola och hälso- och sjukvård samt akademiska företrädare inom områden som rör barns och ungas hälsa och att det skulle kunna bli en startpunkt till förändring. Svenska Läkarsällskapet menar att skolan är den lämpliga arenan för att genomföra interventionerna då det är en plats där man når alla barn i skolåldern, även barn i familjer som har det svårare att ta del av hälsofrämjande samhällsinsatser.

- Vi ser i studier att vi inte har tagit tag i de bakomliggande faktorerna. Det behövs så klart mer resurser inom vård och skola men det handlar mycket om livsstilsfaktorer och dessa är modifierbara. Här har vi en möjlighet att förändra!, säger Josef Milerad.

Svenska läkarsällskapets fem förslag för att förbättra ungas psykiska hälsa

  • Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet i anslutning till skoltid.
  • Balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
  • “Livskunskapsprogram” som stärker självkänsla, stresshantering och skapar positiva förändringar.
  • Anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
  • Tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Läs mer

Barnafrids programområde förskola/skola

Barnafrids programområde förskola/skola

Barnafrid har ett programområde för program förskola och skola som förestås av docent Ann-Charlotte Münger. Bland annat genomförs under hösten en nätverksträff för elevhälsan. Besök Barnafrids webbplats för mer information.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.