14 december 2020

Snabb digitalisering och utökade tjänster till kunderna kan vara en räddning för svensk industri under och efter pandemin. Det menar LiU-professorn Christian Kowalkowski som berättar mer om detta vid årets sista Lunchklubb den 21 december.

Christian Kowalkowski.
De flesta företag är förlorare i krisen. Men några, däribland många IT-företag, har gynnats av den, säger Christian Kowalkowski, professor i industriell marknadsföring vid Linköpings universitet och tillika en av de mest citerade forskarna i världen.
I sitt lunchföredrag kommer han att berätta övergripande om utvecklingstrender inom industrin under pandemin.
Företagen behöver agera fort, hitta lösningar som är snabba men inte nödvändigtvis perfekta.
I kristider blir tjänsternas betydelse för företagen större. Produktionen av många varor minskar men genom att utveckla tjänsterna kring produkterna kan företagen överleva krisen eller rentav gynnas av den. Så har det varit under tidigare kriser, som exempelvis under den stora depressionen på 1930-talet och under finanskrisen 2008-2009. Och så även under coronakrisen.
Det handlar alltså om det som vi benämner tjänstefiering. Företaget går från att ha fokus på produkten som tillverkas, till att utveckla och sälja tjänster som möjliggörs genom produkten.
Det kan till exempel handla om att säkerställa drift och underhåll, och att hjälpa kunder att öka sin produktivitet. Eller att kunder erbjuds hyra en vara istället för att köpa den.
Tjänstefieringen blir en slags krockkudde i kristider, säger Christian Kowalkowski.

I coronakrisen spelar även digitaliseringen en stor roll.
Den förbättrar möjligheterna att utveckla betydligt fler tjänster, till exempel via appar.
Efter den första chocken i våras började flera företag ställa om. Det handlade om att vara snabb, hantera alla restriktioner och begränsningar och hitta verktyg för kunder och leverantörer.
Christian Kowalkowski nämner som exempel ett svenskt företag som tillverkar avfuktare.
De ställde om snabbt och skyndade på sin digitalisering, de insåg att det var ett sätt att tjäna både tid och pengar. När gränser stängdes och besöksrestriktioner infördes så lanserade de fjärrservice där tekniker kunde guida kunder på distans via en kamera. Kunderna fick på så vis snabb och säker service och teknikerna sparade in restid.
Coronakrisen har generellt skyndat på digitaliseringen inom många företag, konstaterar Christian Kowalkowski.
Snabbfotade företag som ser de digitala möjligheterna kan gå stärkta ur krisen. Klyftan mellan de företag som är snabba på bollen och de som inte är det ökar.

Lärdomar att dra så här långt av pandemin är bland annat vikten av att bygga upp en beredskap och flexibilitet inför nya kriser och att anpassa företagen efter det ”nya normala”.
Återgår vi till det som var innan pandemin eller får vi leva med detta? Det gäller att bygga motståndskraft som organisation, dra lärdomar av det som hänt och fundera på vad som hade kunnat göras bättre.

Kontakt oss för att veta mer om Lunchklubben eller ämnet

Intresserad av att läsa mer om Lunchklubben?

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.