12 oktober 2020

Utbildning och fortbildning är en viktig del av det politiska uppdraget för förtroendevalda i Sveriges kommuner. En unik kartläggning visar bland annat att ansvaret för utbildningarna inte skiljer sig så mycket mellan kommunerna men att det finns stora skillnader i synen på utbildningarnas syfte och hur det politiska uppdraget beskrivs.

Två stolar med bord vid några bokhyllor i ett bibliotek.

I rapporten ”Den lokala politikerns bildningsarenor” undersöks för första gången utbildningar för politiskt förtroendevalda i kommunerna. Syftet är bland annat att titta på vilka utbildningar som lokala politiker erbjuds, vem som är ansvarig för utbildningarna, hur de genomförs och varför. Undersökningen omfattar utbildningar organiserade av såväl de politiska partierna som studieförbunden och kommunerna själva.

– Ofta får enskilda tjänstepersoner i kommunen eller externa konsulter ansvaret för att planera innehållet i en utbildning. Trots att ansvaret är så pass decentraliserat finns det många likheter i de utbildningsprogram som kommunerna själva utvecklar. Däremot varierar innehållet i partiernas och studieförbundens utbildningar mellan kommunerna, säger Henrik Nordvall, biträdande professor och en av författarna till rapporten.

Partierna anordnar studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala motsvarigheter. Men skillnaderna mellan partierna är betydande, både när det gälleromfattning och hur de organiserar utbildningsverksamheten. Det finns dock ändå en röd tråd – i alla partier handlar det om att utveckla partiet som organisation, om ideologisk skolning, om att stärka kompetensen hos enskilda företrädare samt om att skapa engagemang hos medlemmar och företrädare.

Skillnad i hur utbildningarna organiseras

Undersökningen visar även att studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, som historiskt sett varit viktiga arenor för kommunpolitiker, fortfarande har stor betydelse. Skillnaden mellan kommuner och mellan partierna är dock påtaglig. Generellt deltar politiker från landsbygdskommuner i större utsträckning i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet än sina kollegor i storstadskommunerna. Skillnaden mellan partierna är också stor – bland socialdemokrater och centerpartister deltar 57 procent av de folkvalda politikerna. Motsvarande siffra för Moderaterna är 13 procent och för Sverigedemokraterna 7 procent.

– Vi blev överraskade av att variationen mellan kommunerna när det gäller folkbildningens betydelse var så stor. En annat lite oväntat resultat var att partierna skiljer sig mycket åt i hur de organiserar sina utbildningar. Till exempel har Socialdemokraterna och Centerpartiet en tydlig nationell struktur i sina utbildningar, hos Moderaterna är det den regionala nivån som styr utbildningsutbudet och Sverigedemokraterna sticker ut genom att satsa på centralstyrda online-utbildningar inspirerade av företagsvärlden, säger Henrik Nordvall.

Rapporten ”Den lokala politikerns bildningsarenor” är skriven av Henrik Nordvall, Daniel Bladh och Louise Malmström, forskare vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande (PVL) på LiU. Undersökningen omfattar samtliga riksdagspartier och kommuner i Sverige och bygger bland annat på registerdata från SCB samt på intervjuer med utbildningsansvariga företrädare för partier, studieförbund och kommuner. Rapporten är en del i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) rapportserie.

CKS-rapport 2020:3 "Den lokala politikerns bildningsarenor" i DiVA


Kontakt

Forskningsmiljöer

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.