På 90-talet jobbade Anders Jidesjö som högstadie- och gymnasielärare i matematik och fysik. Samtidigt arbetade han i ett forskningsprojekt kring elevers attityder och intresse för naturvetenskapsämnena och teknik.
– En norsk professor vid namn Svein Sjøberg ville uppmärksamma och studera elevers intresse för naturvetenskap och teknik. I början på 2000-talet ledde han en världsomfattande studie kallad ROSE, Relevance Of Science Education. Jag blev då tillfrågad om att hjälpa till med den svenska delen av studien, säger Anders Jidesjö.
Anders Jidesjö beskriver att Svein Sjøberg med ROSE-studien bland annat ville ge en motbild till PISA-studien vars fokus låg på att mäta prestationer och kunskaper. ROSE-studien skulle i stället belysa och utforska elevers attityder och värderingar. Vid denna tid startades en ny forskarskola vid Linköpings universitetet. Anders Jidesjö blev erbjuden att fortsätta arbetet med ROSE som doktorand vilket han tackade ja till.
– Som forskare är det spännande när man får överraskande resultat som kanske går stick i stäv med hur folk tänker att det borde vara. Men min erfarenhet är också att sådana resultat kan leda till ganska tuffa diskussioner i akademin. ROSE-studien var ett sådant fall, säger Anders Jidesjö.
ROSE-studien skapade internationell debatt
När PISA- och ROSE-resultaten jämfördes visade det sig att länder med högpresterande elever samtidigt visade lägst intresse.
Debatten ledde till att man 2006 tog in frågor om intresse även i PISA-studien. Resultaten bekräftade ROSE-studiens och visade att hög prestation gick hand i hand med lågt intresse bland elever.
– Denna gåta är fortfarande inte löst. Det finns många studier om detta. På individnivå kan man ändå se att intresse och prestation kopplat. Men i studier av stora grupper får man det omvända, säger Anders Jidesjö.
Fler resultat som väcker frågor kring elevers intresse
Tidigare studier på området visade skillnader i flickors och pojkars intresse. Flickor lutade mer åt biologi medan pojkar verkade mer intresserade av matematik, fysik och teknik. I ROSE-studien ville man titta närmare på detta och ställde frågor om ämnesinnehåll, till exempel om elevers intresse för mekanik eller termodynamik, inte enbart ämnena som helhet. Resultaten visade då att flickor hade flera intressen inom ämnena jämfört med vad man sett tidigare.
– Det var en av de delar som jag skrev om i min avhandling, att flickor visst är lika intresserade som pojkar, men att det handlar om ämnesinnehåll och inte ämnen. Detta är dock något vi fortfarande inte löst, hur ska vi se på det? Säger Anders Jidesjö.
En annan del Anders Jidesjö beskriver handlar om mediers roll i elevers intresse.
– Jag tittade i min avhandling på vad olika tv-kanaler tog upp och såg att det korrelerade med elevers intressen i hög utsträckning. Jag skrev redan då i början på 2000-talet att medier skulle spela en viktig roll för elevers intressen framöver, säger Ander Jidesjö.
En tredje del beskriver Anders Jidesjö handlar om ålder. Många studier som gjorts kring elevers intresse är gjorda på högstadienivå.
– Jag testade ROSE-studien på mellanstadienivå. Då såg jag att flickors intresse ändrade sig i högre grad än pojkars i övergången från mellanstadiet till högstadiet. Så det är ytterligare ett intressant frågetecken att forska vidare kring, säger Anders Jidesjö.
Fortsatt sökande efter svar med ROSE Second
Runt 2014 kom förfrågningar till Svein Sjøberg om att göra om ROSE-studien för att få en uppdaterad bild av läget. Svein som då var i färd med att gå i pension frågade Anders Jidesjö och forskarkollegan Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet om de kunde ta över arbetet med en andra ROSE-studie.
– Sedan 2016 har jag arbetat med detta som vi nu kallar ROSES, ROSE Second. Ett problem med ROSE-studien är att enkäten var väldigt lång. Vår första uppgift blev att se över hur vi kunde reducera antalet frågor men ändå behålla jämförbarhet med tidigare enkät. Vi arbetade också med att utveckla teorin kring ROSE-studien, säger Anders Jidesjö.
Även nya frågor inkluderades i ROSES för att undersöka ungdomars inställning till hållbarhet, miljöfrågor, sociala medier och erfarenheter av naturvetenskap och teknik utanför skolan. Ett internationellt nätverk började byggas under 2017-2019 bestående av forskare i olika länder globalt. När sedan covid-19-pandemin slog till sattes arbetet på paus. 2023 kom det i gång igen och nätverket fortsätter att byggas för att genomföra ROSE Second i olika länder.
– Ett preliminärt resultat som vi tycks kunna se i svensk kontext är att intresset är förbluffande likt jämfört med ROSE-studien från början av 2000-talet. Man ser små förändringar i materialet, att det finns trender som förändras men i grunden är resultaten robusta och stabila. En annan sak vi kan visa är att intresse är tydligt kopplat till identitet, vilket är ett perspektiv vi utvecklar och fördjupar relaterat till olika innehållsområden, säger Anders Jidesjö.
I ROSES ingår länder på samtliga kontinenter, med över hundra seniora forskare och cirka 20 doktorander engagerade. Arbetet för Anders Jidesjö med kollegor pågår nu för fullt med att stötta länder världen över och de första resultaten börjar publiceras, som kommer att uppdatera forskningsfältet.
Läs mer om forskningen
”En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion” Anders Jidesjö (2012), Linköpings universitet.ROSES - The Relevance of Science Education‑ Second
Mer om Anders Jidesjös forskning
