07 november 2022

Forskare vid Linköpings universitet beviljas sammanlagt 14,3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för tre olika forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Porträtt Jesper Olsson, IKK, tagna utanför Studenthuset.
Professor Jesper Olsson är en av tre LiU-forskare som får medel från Vetenskapsrådet för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Fotograf: Jenny Ahlgren

Mindre andel

Totalt anslår Vetenskapsrådet närmare 535 miljoner kronor till olika 99 olika forskningsprojekt och forskningsmiljöer för åren 2022-2028.

Bland projektbidragen har 90 av 757 ansökningar beviljats, vilket innebär en beviljandegrad på tolv procent. Bland bidragen till forskningsmiljöer har nio av 61 ansökningar fått godkänt (15 procent).

De tre LiU-projekt som får pengar av Vetenskapsrådet är:

Arvid Erlandsson, docent på Avdelningen för psykologi: Politisk beröringsskräck: Prevalens, prediktorer, konsekvenser och motiv för direkt och indirekt undvikande av ens politiska utgrupp, 5,2 miljoner kronor.

Jonathan Josefsson, universitetslektor på Tema Barn: Barn och ungas vägar ut i världspolitiken: historiska perspektiv på barn och ungas roll i skapandet av ett globalt civilt samhälle 1920-1992, 4,7 miljoner.

Jesper Olsson, professor på Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska: “Hallå där, nu suckar jag”: Om ljudinspelning i svensk poesi, 4,4 miljoner.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.