07 november 2022

Forskare vid Linköpings universitet beviljas sammanlagt 14,3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för tre olika forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Porträtt Jesper Olsson, IKK, tagna utanför Studenthuset.
Professor Jesper Olsson är en av tre LiU-forskare som får medel från Vetenskapsrådet för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Fotograf: Jenny Ahlgren

Mindre andel

Totalt anslår Vetenskapsrådet närmare 535 miljoner kronor till olika 99 olika forskningsprojekt och forskningsmiljöer för åren 2022-2028.

Bland projektbidragen har 90 av 757 ansökningar beviljats, vilket innebär en beviljandegrad på tolv procent. Bland bidragen till forskningsmiljöer har nio av 61 ansökningar fått godkänt (15 procent).

De tre LiU-projekt som får pengar av Vetenskapsrådet är:

Arvid Erlandsson, docent på Avdelningen för psykologi: Politisk beröringsskräck: Prevalens, prediktorer, konsekvenser och motiv för direkt och indirekt undvikande av ens politiska utgrupp, 5,2 miljoner kronor.

Jonathan Josefsson, universitetslektor på Tema Barn: Barn och ungas vägar ut i världspolitiken: historiska perspektiv på barn och ungas roll i skapandet av ett globalt civilt samhälle 1920-1992, 4,7 miljoner.

Jesper Olsson, professor på Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska: “Hallå där, nu suckar jag”: Om ljudinspelning i svensk poesi, 4,4 miljoner.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.