03 december 2020

Fysisk kontakt utgör ett vanligt inslag i små barns liv på förskolan. Men kan beröring ses som kränkande gentemot barn? Nu vill en forskargrupp vid Linköpings universitet ta reda på vilka normer och behov som styr när beröring sker.

Pojke som håller en vuxen i hand
Forskare ska studera barns perspektiv på beröring Fotograf: Pixabay

Asta Cekaite, professor vid Institutionen för Tema är projektledare för en ny studie som handlar om beröring i förskolan mellan barn och pedagoger.

– I det här projektet vill vi i forskargruppen titta på barns beröring i barngruppen och beröring mellan barn och vuxen. Tidigare studier har enbart fokuserat på de vuxna och inte på barn. Nu ska vi studera barns perspektiv också, säger Asta Cekaite. Vad gör barnen själva i de här situationerna? Initierar de beröring med vuxna och hur är de med andra barn? Det är frågor vi kommer att studera men även hur barns ålder och kön kan påverka när och hur beröringen sker.

Beröring mellan barn och lärare är en komplex fråga, ofta påverkad av No touch-diskurs. I flera länder men också i Sverige har forskare börjat ifrågasätta normativa förväntningar, till exempel att det inte är bra att beröra barn i förskolan.

– Fysisk kontakt är grundläggande för ens välbefinnande och tilltro till varandra och speciellt i relation till barn. Vi vill undersöka hur vi är med varandra som kroppsliga varelser, inte bara tänkande varelser, säger Asta Cekaite.

När får man beröra?

Forskargruppen kommer att studera situationer när beröring sker och beröringskulturer samt kroppslig integritet och fostran. Vilka normer finns det och vad får man göra i olika situationer?

– Vi kommer att beskriva vilka normer och förväntningar som etableras i vardagssituationer och när beröring händer i förskolan. Blir barnet tillrättavisat eller får barnet beröm? Det som är väldigt spännande med projektet är att titta på vad barnen gör själva. Det vet man väldigt lite om, säger Asta Cekaite. Hur är barnens sätt att samspela fysiskt med varandra i kamratgrupper och vad har de för föreställningar om kroppslig integritet?

En annan del av projektet är att få pedagogernas reflektioner om sitt arbetssätt och tillsammans utveckla ett arbetssätt som tillgodoser barnens behov för trygghet, närhet och omsorg. Känner man att beröring är farligt, hur gör man då? Hur svarar man på barnens initiativ?

Kroppslig integritet utifrån barnens perspektiv

Forskargruppen kommer främst studera barn och pedagoger i olika förskolor. De kommer göra en kvalitativ del där de till exempel videofilmar. Inga experiment kommer göras utan bara iakttagande och intervjuer med barn och pedagoger.

– Vi kommer göra en del där vi tolkar det som händer utifrån barnens perspektiv. Ett sätt är att titta på de vardagliga situationerna i förskolemiljö och se vad som egentligen händer. Vi kommer också genomföra intervjuer med barn i åldern 4 - 5 år. Jag har aldrig gjort det tidigare så vi får se hur vi kan få kunskap om de yngre barns tankar och funderingar, säger Asta Cekaite.

6 miljoner från Vetenskapsrådet

Studien ”Beröringskulturer, kroppslig integritet och socialisering i förskolan: Barn och lärares perspektiv på fysisk kontakt” kommer att pågå till 2024 och är finansierat av Vetenskapsrådet med drygt 6 miljoner kronor.

– Det är ett spännande projekt som innebär en hel del tvärvetenskapliga och internationella samarbeten och det betyder mycket för min egen del eftersom det kan generera ny kunskap till forskningsområdet. Jag är intresserad av beröring som social och kulturell praktik. Barns beröringskulturer har inte uppmärksammats tidigare, varken nationellt eller internationellt, säger Asta Cekaite.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

En man och en kvinna i en park.

Översvämningar - så kan fastighetsägare jobba förebyggande

Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta sitt eget ansvar. Forskare vid LiU kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.