23 november 2020

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut av FN att ingå i en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Globala målen logotyp och ikoner
Globala målen logotyp och ikoner

Åsa Persson, som också är forskningschef för Stockholm Environment Institute (SEI), har under många år arbetat gentemot FN i olika roller. Men, att bli utvald som en av 15 forskare i hela världen, och som enda svensk, beskriver hon som ”stort”, ur flera aspekter.

– Det är ett väldigt omfattande uppdrag. Vi ska utvärdera alla FN:s 17 globala mål och se om vi når dem. Hur når vi dem, varför och varför inte? Vad säger vetenskapen? Det är många stora frågor, säger Åsa Persson.

En av utmaningarna för att nå hållbar utveckling, menar Åsa Persson, är att man i exempelvis olika beslut och investeringar saknar det långsiktiga perspektivet, ibland på grund av att kunskap saknas. Positivt, däremot, är att det finns god forskning att falla tillbaka på.

– Det är där vi forskare kommer in i bilden. Vi vill bidra med evidensbaserade råd om vad som behöver göras, säger Åsa Persson.

Expertgruppens arbete ska så småningom utmynna i en rapport, the 2023 Global Sustainable Development Report, som ska ge vägledning om målen ur ett vetenskapligt perspektiv, och förhoppningsvis skynda på genomförandet.

– När rapporten släpps 2023 har halva tiden gått till mållinjen sedan vi satte målen. Då återstår inte många år för att förverkliga dem. Det blir en slags brytpunkt, kommer vi klara det eller inte?

Åsa Persson tycker sig se en positiv riktning i samhället vad gäller allmänhetens syn på klimatåtgärder och hållbar utveckling.

– Både tidigare opinionsundersökningar, samt sådana som gjorts under tiden för pandemin med ett ekonomiskt ansträngt läge, visar att allmänheten är positivt inställd till klimatåtgärder i ett flertal länder. Det är uppmuntrande.

Fakta:
Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Mer LiU-forskning om hållbar utveckling

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Grafisk illustration av grön ekonomi.

Möjliga modeller för en hållbar ekonomi

Vad påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är de ens möjliga? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid LiU.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.