23 november 2020

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut av FN att ingå i en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Globala målen logotyp och ikoner
Globala målen logotyp och ikoner

Åsa Persson, som också är forskningschef för Stockholm Environment Institute (SEI), har under många år arbetat gentemot FN i olika roller. Men, att bli utvald som en av 15 forskare i hela världen, och som enda svensk, beskriver hon som ”stort”, ur flera aspekter. 

– Det är ett väldigt omfattande uppdrag. Vi ska utvärdera alla FN:s 17 globala mål och se om vi når dem. Hur når vi dem, varför och varför inte? Vad säger vetenskapen? Det är många stora frågor, säger Åsa Persson. 

En av utmaningarna för att nå hållbar utveckling, menar Åsa Persson, är att man i exempelvis olika beslut och investeringar saknar det långsiktiga perspektivet, ibland på grund av att kunskap saknas. Positivt, däremot, är att det finns god forskning att falla tillbaka på. 

– Det är där vi forskare kommer in i bilden. Vi vill bidra med evidensbaserade råd om vad som behöver göras, säger Åsa Persson.

Expertgruppens arbete ska så småningom utmynna i en rapport, the 2023 Global Sustainable Development Report, som ska ge vägledning om målen ur ett vetenskapligt perspektiv, och förhoppningsvis skynda på genomförandet. 

– När rapporten släpps 2023 har halva tiden gått till mållinjen sedan vi satte målen. Då återstår inte många år för att förverkliga dem. Det blir en slags brytpunkt, kommer vi klara det eller inte?

Åsa Persson tycker sig se en positiv riktning i samhället vad gäller allmänhetens syn på klimatåtgärder och hållbar utveckling.

– Både tidigare opinionsundersökningar, samt sådana som gjorts under tiden för pandemin med ett ekonomiskt ansträngt läge, visar att allmänheten är positivt inställd till klimatåtgärder i ett flertal länder. Det är uppmuntrande. 

Fakta:
Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Mer LiU-forskning om hållbar utveckling

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Grafisk illustration av grön ekonomi.

Möjliga modeller för en hållbar ekonomi

Vad påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är de ens möjliga? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid LiU.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.