22 mars 2023

Vi använder det varje dag, varmvattnet. Men hur använder vi det och vad tänker vi kring vår vattenförbrukning? De frågorna står i fokus för ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet, som tar konsten till hjälp för att visualisera människors tankar kring varmvatten och vattenanvändning. Forskningen visar att människor har många tankar och minnen kring varmvatten.

Bild på ett konstverk där blått tyg hänger på olika nivåer i en gammal turbinhall.
Konstinstallationen "Vattnet dansar, i glömskans slingrande hall" av konstnären Hasti Radpour.

– Hur mycket av vattnet ser vi egentligen innan det försvinner i avloppet? Väldigt lite faktiskt, men ändå ger det oss så mycket att känna, tänka och diskutera kring, säger Hasti Radpour.

Hon är konstnär och aktuell med installationen ”Vattnet dansar, i glömskans slingrande hall”. Med ljud, film och ett böljande blått tyg som virvlar likt en dans vill hon öppna upp för nya tankar och perspektiv på varmvatten och vår varmvattenanvändning. Konstverket finns passande nog att se mitt i industrilandskapet, där bruset från Motala ström ljuder i bakgrunden. Platsen är Turbinhallen, bredvid Visualiseringscenter i Norrköping. Här finns konstinstallationen till och med den 23 april 2023. 

Varmvattnets former

Konstverket är en del av forskningsprojektet Varmvattnets former - en kritisk studie av infrastruktur för varmvatten hemma. Forskarna studerar hur människor använder varmvatten i sin vardag, vad människor tänker, känner och vet om varmvatten och varför boende i hyres- och bostadsrätter använder varmvatten på det sätt de gör. De har intervjuat människor och anordnat fokusgrupper.Bild på ett konstverk där blått tyg hänger på olika nivåer i en gammal turbinhall.


Forskningen startade nästan samtidigt som pandemin började 2020, berättar projektledare Wiktoria Glad, universitetslektor vid Tema teknik och social förändring. Att pandemin påverkade vår användning av varmvatten blev snabbt märkbart. Vi tvättade händerna allt mer. I intervjuerna såg forskarna att människor reflekterade mycket kring just vattenanvändning och handhygien under pandemin.

Men när pandemin inte längre var i den mest akuta fasen låg de intervjuades fokus på annat. Egna minnen kring varmvatten, hur värmesystem och avlopp fungerar och vad utsläpp och användning av varmvatten har för konsekvenser för djur och natur.

– De tankar som människor får när vi ber dem beskriva och reflektera om tappvarmvatten är minnen från uppväxten: om hur varmvatten ibland var en begränsad resurs; den infrastruktur som varmvatten är en del av så som värmesystem och avlopp och vilka konsekvenser vår varmvattenanvändning får i ett systemperspektiv, det vill säga utsläpp av varmt vatten och vilka växter och djur som gynnas eller missgynnas av det, säger Wiktoria Glad.

De intervjuade har också haft tankar kring vanor och rutiner kopplade till varmvattenanvändningen.

– Till exempel osämja och friktioner inom familjen när olika vanor krockar, hur pandemin förändrat vanor och rutiner, liksom hur ofta man duschar och vad det kostar med tappvarmvatten.

Konsten kan tydliggöra

Konstnären Hasti Radpour har deltagit i projektet från start. Utifrån litteratur och intervjuer med deltagarna har hon skapat konst, bland annat modeller av badrum med rör och droppande vatten. Den här konstnärliga delen av projektet har gjort den materiella aspekten av vattenanvändningen mer tydlig, menar Bodil Axelsson, professor vid Tema kultur och samhälle och forskare i projektet.


– Det har tydliggjort både för oss forskare och för projektets deltagare. Vattnets materiella förutsättningar – både de osynliga så som rören som leder vattnet till och från våra hem – och de synliga – som varmvattenberedare – har blivit tydligare och kommit upp i diskussionerna.

– Mitt mål var att skapa visuella kommunikationer och få deltagarna att börja prata, diskutera, känna och ställa frågor. Mycket intressanta och värdefulla diskussioner skapades på det sättet. Det vi samlade under våra möten blev en inspirationskälla för mitt arbete, säger Hasti Radpour.

"Jag vill visa vattnet som dansar"

Den inspirationen har varit utgångspunkt för konstverket i Turbinhallen i Norrköping.

– I Turbinhallens fantastiska miljö skapar jag en installation med blåtyg, ljus och film och använder mig av den gamla infrastruktur som finns redan i lokalen. Jag vill visa vattnet som dansar och försvinner till slut, någonstans, någon gång, på något sätt, kanske i glömskans slingrande hall. Detta blir min konstnärliga tolkning av materialet.

Om konstinstallationen

Välkommen att se konstinstallationen "Vattnet dansar, i glömskans slingrande hall".

Tid: 23 mars-23 april, 2023

Plats: Gamla turbinhallen, bredvid Visualiseringscenter C, Kungsgatan 54, Norrköping

Vernissage

Den 23 mars, klockan 15:30, öppnar installationen med en vernissage. Konstnären Hasti Radpour berättar mer om konstverket. På plats finns också forskare i projektet. Varmt välkommen!

Kontakt

Läs mer om projektet

Senaste nytt från LiU

Orkester står utomhus med instrumenten i luften

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Jennifer Chepkorir

Från fattigdom till självständighet och självförsörjning

På uppdrag av regeringen tillsammans med Sida, skapar Matematiska institutionen och Linköping universitet möjlighet till livsavgörande förändringar för individer och världen. Jennifer från Kenya är en av dem.