– Jag trodde inte att det skulle vara så tydligt hur fritidshemmet avspeglar samhällets besatthet av siffror och av att mäta, säger Alma Memišević, som doktorerat vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Stegvis har det skett en förskjutning av fritidshemmens uppdrag i Sverige. Från att traditionellt ha varit en plats för lek och social samvaro har det blivit en förlängning av skolan. Förändringen syns i läroplanerna från 2010 och 2016. Där finns en betoning på lärande och måluppföljning.
Men hur det här har påverkat personalens konkreta arbete ute på fritidshemmen har varit outforskat. Det är det som Alma Memišević nu undersökt i sin doktorsavhandling.
Personalen måste visa resultat
Under ett och ett halvt år har hon regelbundet gjort observationer på plats vid tre fritidshem i två kommuner. Fritidshemmen ligger i stadsdelar med olika socioekonomiska förutsättningar. Hon har också intervjuat personalen om hur de jobbar. Särskilt har hon intresserat sig för undervisningen i teknik och naturvetenskap.
Enligt läroplanen för fritidshem ska eleverna bland annat få kunskaper i språk och kommunikation och i natur och samhälle. De ska också ges tillfälle till lek och att vara ute. Det som överraskade Alma Memišević var att personalen ofta valde ämnen som är lätta att synliggöra och dokumentera, som naturvetenskap och teknik.
– De måste visa på resultat och de måste redovisa, men hur ska man mäta lek? Fritidshemmen har inte redskapen för det, säger Alma Memišević.
Barnen blir elever hela dagen
Konsekvensen blir att pedagogerna tenderar att välja bort det som förut varit karaktäristiskt för fritidshemmen. För barnen blir följden att de blir elever hela dagen, även efter den vanliga skolans slut.
I läroplanen står också att elevers intressen, behov och erfarenheter ska tas till vara. Men enligt Alma Memišević är det mest intressen som kan knytas till läroplanens mål som plockas upp. Populärkultur, mobiler eller annat som ligger vid sidan av ignoreras eller förbjuds. Även det beror på att det inte går att mäta, menar hon. På ett av de observerade fritidshemmen var det till och med obligatoriskt för barnen att delta i undervisningen.
Fritiden effektiviseras
Lite vid sidan håller pedagogerna även fast vid den traditionella pedagogiken, där lek och barnens egna initativ tas tillvara. Men kraven på mätbarhet och måluppfyllelse har gjort deras uppdrag mycket splittrat, menar Alma Memišević. Under tiden hittar barnen på egna strategier för att hantera kraven. I sina videoobservationer ser hon hur de hastar igenom uppgiften och sedan istället ägnar sig åt det de själva vill.
Sverige är inte ensamt. Samma förändring i fritidshemmens styrning syns i till exempel Danmark och Tyskland. Enligt Alma Memišević tyder tidigare forskning på att det är de årligen återkommande PISA-undersökningarna som ligger bakom den starkare betoningen på mätbara resultat och viljan att utnyttja även tiden på fritidshemmen maximalt.
– Man effektiviserar fritiden. Barnen ska lära sig så mycket som möjligt för att det ska kunna visas upp och de ska kunna konkurrera internationellt, säger Alma Memišević.
