08 april 2024

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen efter skolan. Istället präglas verksamheten av nyttotänkande där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Alma Memišević.
Alma Memišević har studerat hur fritidshemmen hanterar målstyrning och mätbarhet. Jonas Roslund

– Jag trodde inte att det skulle vara så tydligt hur fritidshemmet avspeglar samhällets besatthet av siffror och av att mäta, säger Alma Memišević, som doktorerat vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Stegvis har det skett en förskjutning av fritidshemmens uppdrag i Sverige. Från att traditionellt ha varit en plats för lek och social samvaro har det blivit en förlängning av skolan. Förändringen syns i läroplanerna från 2010 och 2016. Där finns en betoning på lärande och måluppföljning.

Men hur det här har påverkat personalens konkreta arbete ute på fritidshemmen har varit outforskat. Det är det som Alma Memišević nu undersökt i sin doktorsavhandling.

Personalen måste visa resultat

Under ett och ett halvt år har hon regelbundet gjort observationer på plats vid tre fritidshem i två kommuner. Fritidshemmen ligger i stadsdelar med olika socioekonomiska förutsättningar. Hon har också intervjuat personalen om hur de jobbar. Särskilt har hon intresserat sig för undervisningen i teknik och naturvetenskap.

Enligt läroplanen för fritidshem ska eleverna bland annat få kunskaper i språk och kommunikation och i natur och samhälle. De ska också ges tillfälle till lek och att vara ute. Det som överraskade Alma Memišević var att personalen ofta valde ämnen som är lätta att synliggöra och dokumentera, som naturvetenskap och teknik.

– De måste visa på resultat och de måste redovisa, men hur ska man mäta lek? Fritidshemmen har inte redskapen för det, säger Alma Memišević.

Barnen blir elever hela dagen

Konsekvensen blir att pedagogerna tenderar att välja bort det som förut varit karaktäristiskt för fritidshemmen. För barnen blir följden att de blir elever hela dagen, även efter den vanliga skolans slut.

I läroplanen står också att elevers intressen, behov och erfarenheter ska tas till vara. Men enligt Alma Memišević är det mest intressen som kan knytas till läroplanens mål som plockas upp. Populärkultur, mobiler eller annat som ligger vid sidan av ignoreras eller förbjuds. Även det beror på att det inte går att mäta, menar hon. På ett av de observerade fritidshemmen var det till och med obligatoriskt för barnen att delta i undervisningen.

Fritiden effektiviseras

Lite vid sidan håller pedagogerna även fast vid den traditionella pedagogiken, där lek och barnens egna initativ tas tillvara. Men kraven på mätbarhet och måluppfyllelse har gjort deras uppdrag mycket splittrat, menar Alma Memišević. Under tiden hittar barnen på egna strategier för att hantera kraven. I sina videoobservationer ser hon hur de hastar igenom uppgiften och sedan istället ägnar sig åt det de själva vill.

Sverige är inte ensamt. Samma förändring i fritidshemmens styrning syns i till exempel Danmark och Tyskland. Enligt Alma Memišević tyder tidigare forskning på att det är de årligen återkommande PISA-undersökningarna som ligger bakom den starkare betoningen på mätbara resultat och viljan att utnyttja även tiden på fritidshemmen maximalt.

– Man effektiviserar fritiden. Barnen ska lära sig så mycket som möjligt för att det ska kunna visas upp och de ska kunna konkurrera internationellt, säger Alma Memišević.

Kontakt

Mer forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.