08 december 2020

Två forskare vid Linköpings universitet har fått forskningsmedel från Energimyndigheten till forskning om energiomställning inom transport och industri.

Kristina Trygg, universitetslektor vid tema Teknik och social förändring, Institutionen för Tema, får 4,6 miljoner kronor fördelat över fyra år. Forskningsprojektet handlar om samhällsplaneringens roll i att främja en hållbar energiomställning i transportsektorn. I dag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Den största delen av energin kommer från fossila bränslen.

– För att vi ska kunna uppnå målet med att minska utsläppen från transportsektorn krävs en fundamental förändring av energi- och transportsystem i samhället i stort. Städer och regioner har alltmer kommit att ses som ”hot spots” för implementeringen av den här typen av sociala förändringsprocesser, och också för att involvera medborgare och kommersiella aktörer. Men i dag har trafikplaneringspraktiker få strategier eller instrument för att bedöma sociala, organisatoriska och teknologiska konsekvenser av innovationer inom transportsektorn. Exempelvis kan framväxandet av teknologier som autonoma bilar, och elektrifiering och digitalisering av transporter, vara avgörande för att ställa om till mer hållbara städer och regioner, säger Kristina Trygg, som leder projektet.

Forskarna kommer att i samverkan med kommunala och regionala planerare utveckla strategier och verktyg som gör det möjligt för planerare att ta en mer aktiv roll för att skapa en hållbar energiomställning inom transport- och mobilitetssektorn.

Även Grzegorz Greczynski, universitetslektor vid avdelningen för tunnfilmsfysik vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), har beviljats 4 miljoner kronor fördelat över fem år från Energimyndigheten. Forskningen som ska bedrivas handlar om att utveckla nya, mer miljövänliga ytbeläggningsprocesser för industrin, som kan minska energiförbrukningen med 30–50 procent.

Kontakt

Mer LiU-forskning som fått pengar tidigare

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.