14 mars 2024

Polisen Louise Åhlén är en stark röst för att fler barn och unga som är utsatta för sexuella övergrepp online ska få komma till barnahus. Den 20 mars medverkar hon på Barnafrids nätverksträff för barnahus.

Louise Åhlén; NOA
Anna Hermansson

Sexualbrott mot barn och unga på nätet omfattar barns utsatthet när någon använder sociala medier, internet eller andra kanaler för att sprida, övertala, tvinga eller lura barn att utföra sexuella handlingar eller att ta bilder på sig själva. Louise Åhlén har arbetat med internetrelaterade sexualbrott mot barn i tio år. I dag är hon verksamhetsutvecklare på polisens nationella operativa avdelning med inriktning på detta område. 

— Barn och unga är i dag mer medvetna om att den här brottsligheten förekommer och har utvecklat strategier för att kunna använda sociala medier på ett säkrare sätt. Men från polisens sida ser vi att ungas utsatthet på olika plattformar ökar, samtidigt som den tekniska utvecklingen går mycket fort och brottsligheten ändras i takt med den. 

Polisen kan inte bryta brottsligheten själva

I polisens arbete ingår att spåra och identifiera målsägare och misstänkta, göra tillslag, hålla förhör, bedöma bevismaterial och presentera ärenden för förundersökningsledare och åklagare. Men Louise Åhlén framhåller att det inte bara är polisens arbete som bryter brottsligheten.

— Polisen ska givetvis finnas på de platser där ungdomar finns och där det finns risk att brott sker. Vi ska förebygga brott, hitta dem som begår brott och lagföra, men det är inte enbart det som får den här problematiken att vända, säger Louise Åhlén. 

Hon menar att många sexuella övergrepp på nätet bottnar i andra omständigheter än de som polisen genom sitt arbete kan komma åt, men också att effekten av att ha blivit utsatt ibland är större än brottet i sig.

 — Att behöva leva med vetskapen att den här typen bilder och filmer på dig spridits på nätet aldrig försvinner kan vara en svår emotionell påfrestning för alla, men speciellt för en ung person. 

— Jag önskar att samhället kunde förmås att ta ett större helhetsgrepp runt alla barn och unga som är utsatta, oavsett om det hänt dem något på nätet eller IRL. De här barnen borde få samma förutsättningar till skydd, stöd och behandling. Ett sätt att uppnå det är att ge dem möjligheten till en utredning på barnahus, men där är vi inte idag, säger Louise Åhlén.

Samråd på barnahus gör skillnad

Barnahusen är i dag ensamma om att kunna erbjuda samråd där flera myndigheter samverkar under samma tak. För att ett samråd ska kunna bli aktuellt behöver det finnas en anmälan till socialtjänsten och en öppnad utredning. När det gäller internetrelaterade övergrepp saknar socialtjänsten ofta en historik på barnet och barnets familj. Efter kontakten med polisen finns en förhandsbedömning, men den leder inte alltid till att en utredning öppnas, vilket försvårar möjligheten till samråd. Polisens utredare inom ISÖB grupperna är inte heller alltid vana att delta vid samråd. 

Louise önskar att polisen ibland kunde ges möjlighet att visa vad barnet varit utsatt för att göra det tydligt vad det faktiskt handlar om. Det skulle kunna vara fråga om utdrag ur chattkonversationer eller bilder på barnet. 

— Det finns fortfarande en föreställning om att övergrepp på nätet inte är lika allvarliga som om de skett fysiskt. Jag anser att alla barn som blivit utsatta för övergrepp ska få samma bemötande och uppföljning, oavsett hur övergreppet har gått till. I Sverige har vi ännu inte gett alla barn åtkomst till barnahus på lika villkor, säger Louise Åhlén.

Fysiska övergrepp är ofta sammankopplade med våld i nära relation och det är en vanlig typ av ärenden på barnahus. Men barn och unga som blivit utsatta för andra typer av övergrepp kan må precis lika dåligt. Inte sällan bär de med sig en bakomliggande problematik av pyskisk ohälsa. Det är också vanligt att barnets föräldrar hamnar i kris när de får veta vad barnet varit utsatt för. Då behöver även de stöd i hur de ska bemöta barnet i fråga om det som hänt, men också vägledning hur de själva ska gå till väga för att hitta rätt hjälp för sitt barns mående.

— Samrådet på barnahus öppnar helt andra möjligheter än en avslutad förundersökning eller rättsprocess. Det blir så tydligt att vi yrkesverksamma behöver hjälpa de här barnen och deras familjer tillsammans, avslutar Louise Åhlén.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nandita Mishra utsedd till årets pedagog

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.