Nyligen landade en diger rapport om LiU:s arbete med hållbarhetsfrågorna på Jan-Ingvar Jönssons skrivbord. Under ett drygt år har en utredningsgrupp inventerat miljöer inom forskning, samverkan och förvaltning som knyter an till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som 2015 antogs av FN:s generalförsamling. Intervjuer med LiU-forskare och andra aktörer har resulterat i beskrivningar av ett 80-tal exempel. Till detta har även kopplats en bibliometrisk analys av hur forskare bidrar med vetenskapliga publikationer inom olika hållbarhetsområden.
– Rapporten visar på en imponerande omfattning och bredd. Men jag är ändå inte särskilt överraskad. Jag visste att man på forskarnivå under lång tid sett och arbetat med de områden som idag lyfts fram som stora samhällsutmaningar på den politiska arenan, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Foto Thor BalkhedUnder senare år har även många forskningsfinansiärer, både nationellt och inom EU, alltmer satt fokus på hållbarhet och hållbar utveckling, ofta med koppling till Agenda 2030.
I Agenda 2030 identifieras 17 globala hållbarhetsmål. Här finns inte bara klimat- och miljöinriktade mål, utan även att komma till rätta med fattigdom, ohälsa och ojämlikheter. Det handlar om både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Hållbar utveckling definieras av FN som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Särskilda styrkeområden
Linköpings universitet bedriver forskning och kunskapsspridning riktat mot samtliga mål. Men några mål sticker ut som särskilda styrkeområden. LiU har stor aktivitet och bidrar med många vetenskapliga publikationer när det gäller god hälsa och välbefinnande (mål 3), hållbar energi (mål 7), hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9), hållbara städer och samhällen (mål 11), hållbar konsumtion och produktion (mål 12) samt bekämpa klimatförändringarna (mål 13).
– Det här är ett gediget underlag för vårt fortsatta arbete. Nu vet vi var vi står. LiU är med definitivt med och bygger ett hållbart samhälle, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Han understryker att LiU behöver vara starka hela vägen från grundforskning till nyttiggörande.
Han konstataterar även att man från olika håll särskilt sätter sitt hopp till tvär- och multivetenskapliga insatser där Linköpings universitet har en stark tradition på samtliga fakulteter.
– Samtidigt ska sägas att vi är långt ifrån ensamma om att satsa på hållbar utveckling. Vi behöver använda våra begränsade resurser så klokt som möjligt, kanske fokusera extra på några områden, säger Jan-Ingvar Jönsson.
– Inom ECIU – vårt samarbete med innovativa universitet i Europa – pratar man exempelvis om begreppet Smart Cities. Där finns jätteintressanta tankar som täcker flera miljömål.
Jan-Ingvar Jönsson vill dock inte gå in och direkt styra forskarnas val av områden.
– Min grundsyn är att forskarna själva väljer vad de ska forska om, det är de som ser var de har förutsättningar att bidra på bästa sätt. Så jag är mycket intresserad av att höra deras inspel.
Som rektor ser han dock att han kan bidra med att instrument för fördelning av resurser och är bland annat angelägen om att utveckla stöd för nästa generations forskningsledare och att stimulera att forskning kommer till nytta i samhället.
– På vilket sätt det kan ske kommer att belysas i det strategiarbete som nu inletts, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Levande perspektiv i utbildningarna
Den stora utmaningen för LiU när det gäller hållbar utveckling är enligt Jan-Ingvar Jönsson hur detta i ökad utsträckning ska vara ett levande perspektiv i utbildningarna.
– Idag är det många företag och organisationer, våra studenters framtida arbetsgivare, som i allt högre grad behöver förhålla sig till krav på ökad hållbarhet. Då vill de ha studenter med kunskap och kompetens när det gäller hållbarhetsfrågor.
Det här måste påverka utbildningar på samtliga fakulteter, kanske även i form av helt nya utbildningsprogram, menar Jan-Ingvar Jönsson. Han vill dock inte föregripa det arbete som inletts, utan mer visa på vilken riktning han anser att LiU behöver gå.
– Sammantaget vill jag verka för att hållbar utveckling blir en naturlig del av universitetets verksamhet, så att vi kan förbereda studenterna för framtida arbetsliv och att våra forskare kan konkurrera om framtida finansiering. LiU kan, tillsammans med andra, ta en ledarroll i den stora omställning av samhället som Agenda 2030 innebär, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Fotnot: Bakom rapporten ”Plattform för Agenda 2030 – Linköpings universitet” står en arbetsgrupp bestående av Michael Peolsson (projektledare), Karin Ackerholm, Therese Asplund, Örjan Dahlström, Sara Glaas, Malin Granath, Anna Gustafsson, Sara Gustafsson, Ola Leifler, Maria Lerm, Daniel Orraryd, Micael Thunberg, Peter Karlsson (Region Östergötland) och Anna Maria Lönn Wahlqvist. De bibliometriska analyserna har gjorts av Lovisa Österlund och Per Eriksson på universitetsbiblioteket.
