29 september 2025

Att leverera service och välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. I Dalsland tar kommunerna nu ett gemensamt grepp om framtiden. Genom statligt bidrag och forskningsstöd från Centrum för kommunstrategiska studier ska deras samverkan fördjupas. Målet är att stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Fotograf: Thor Balkhed

– Förhoppningsvis får vi en tydligare bild av var vi står i dag, men även stöd i hur vi själva kan agera för att möta framtidens utmaningar som påverkar våra kommuner, säger Katrin Siverby, kommundirektör i Färgelanda kommun.

Tillsammans med de fyra övriga kommunerna i Dalsland ingår Färgelanda i Dalslandssamverkan, som i våras beviljades regeringsbidrag på 1,5 miljoner kronor för att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera service och välfärd till invånarna – så kallade kapacitetsanalyser.

I det här arbetet ska Dalslandssamverkan även samarbeta med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet. Forskningsstödet är viktigt för en långsiktig förändring, menar Katrin Siverby.

– Stödet från CKS handlar ju mycket om att få ta del av den kompetens som finns där kring förutsättningar för mindre kommuner och hur dessa kommuner kan arbeta för att stärka sin kapacitet.

Josefina Syssner
Josefina SyssnerFotograf: Christian Ekstrand

– Det övergripande målet är att en förändring sker i vårt sätt att arbeta, dels i de enskilda kommunerna, dels i Dalslandssamverkan.

Samverkan innebär fördjupad kunskap både för kommunerna och för forskningen, menar Josefina Syssner, professor vid och föreståndare för CKS.

– Det är jätteroligt att CKS kan vara ett kunskapsstöd i regeringsuppdraget! Flera av våra forskare är särskilt engagerade i små kommuners utmaningar och möjligheter. Det gör att vi kan bidra med kunskap, samtidigt som vi är nyfikna och vill veta mer om hur just de här kommunerna arbetar med att stärka sin kapacitet.

Mycket att vinna på fördjupade samarbeten

I Sverige är samverkan mellan kommuner vanlig och de senaste åren har fokus legat på att göra den så enkel som möjligt. Den generella rätten till avtalssamverkan, som infördes i kommunallagen 2018, är ett sådant exempel.

Porträttbild på kvinna i beige jacka och långt hår.
Katarina SoldanFotograf:
Avtalssamverkan innebär att en kommun kan överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun. Men även om en ökad flexibilitet har varit önskad, finns det flera fördelar med mer stabila och fördjupade samarbeten kommuner emellan. Det menar Katarina Soldan, som är doktorand vid CKS och forskar om just mellankommunal samverkan.

– Kommuner har mycket att vinna på fördjupade samarbeten med återkommande samverkanspartners – både av strategiska skäl men inte minst för att göra organisationen överblickbar för medborgare och förtroendevalda. Mitt intryck är att fördjupad samverkan redan pågår i stor omfattning i landet, där regeringens bidrag kan vara ett välkommet ytterligare incitament, säger Katarina Soldan.

I Dalsland finns tidigare erfarenhet av kommunsamarbete. Katrin Siverby menar att regeringens beslut om bidrag möjliggör en djupare genomlysning av kommunernas och deras samverkans styrkor och svagheter.

Samverkan hellre än sammanslagning

Utöver Dalslandssamverkan har Region 10, där flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten ingår, beviljats statligt stöd för att utreda hur deras kapacitet kan stärkas. Kapacitetsanalyserna ska redovisas 1 juni 2026.

De två nätverken samarbetar även med varandra, samt med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA).

Regeringens beslut om beviljade bidrag grundar sig i Kommunperspektivutredningen, som stod klar 2024. Enligt utredningen betraktar kommunerna samverkan, snarare än kommunsammanslagningar, som en lösning på de växande kapacitetskraven.

Om samverkan och regeringsbeslutet

Regeringsbeslut om kapacitetsanalyser

Regeringens beslut om statligt bidrag till mindre kommuner för att ta fram kapacitetsanalyser togs i april, 2025. Läs mer om regeringsbeslutet.

Dalslandssamverkan

I Dalslandssamverkan ingår Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Mer information om Dalslandssamverkan.

Region 10

I Region 10 ingår tio inlandskommuner i Norrbotten och Västerbotten: Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och
Åsele. Mer information om Region 10.

Mer om Centrum för kommunstrategiska studier

Vetenskaplig litteratur om samverkan och kommunal kapacitet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinna vid en dator.

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.