16 november 2020

När vi kommunicerar med varandra tolkar vi inte bara vad som sägs utan en rad andra saker, som gester, minspel och blickar. Dessa detaljer står i fokus för forskarna Mathias Broth och Leelo Keevallik. Nu är de redaktörer för den första svenska boken om ett forskningsområde som tidigare inte är bortskämt med uppmärksamhet utanför universitetsvärlden.

Barn vill inte säga hejdå
Vi människor skapar förståelse för varandra inte bara genom tal, utan också kroppsrörelser och deolika ljud som vi frambringar. Forskare inom multimodal interaktionsanalys närstuderar detta. Fotograf: SolStock

– Vi ville sätta ner foten och visa styrkan i det vi håller på med. Det är multimodal interaktionsanalys, hur krångligt det än är som titel på en bok, säger Leelo Keevallik, professor i språk och kultur.

Vi människor skapar förståelse för varandra inte bara genom tal, utan genom flera andra olika kommunikationsvägar, så kallade modaliteter. Det kan handla om hur vi utför olika aktiviteter, som att exempelvis hälsa på varandra, säga hejdå, dansa eller bygga något. I dessa aktiviteter tolkar vi inte bara varandras ord, utan också kroppsrörelser och de olika ljud som vi frambringar.

Titeln på boken kan verka lite avskräckande, men kommer man förbi den kan Multimodal interaktionsanalys ge en ny bild av mänskligt samspel, på ett sätt som är anpassat till de olika förkunskaper läsaren har.

Läsaren behöver inte vara student eller forskare – bara nyfiken – för att förstå boken, även om det är till främst studenter som boken riktar sig. Mathias Broth, bokens andra redaktör, menar att en liknande bok länge har saknats och att ingen tidigare funnits, varken på engelska eller svenska.

– Innehållet bygger på erfarenheter vi fått när vi undervisat om vad man behöver när man är ny inom området. Därför är boken väldigt ”hands on” om hur man går tillväga, säger Mathias Broth, professor i språk och kultur.

Vi kan analysera hur man agerar i varje specifik situation. Att närstudera det är som att ge sig ut på upptäcksfärd i människan. 
Leelo Keevallik, professor

Våra handlingar upprätthåller normer och roller

I varje kapitel, skrivet av experter inom respektive område, tar bokens författare upp ett nytt ämne, som exempelvis gester, beröring eller grammatik, och förklarar hur man kan studera just detta med hjälp av multimodal interaktionsanalys. Ett annat kapitel tar upp videoinspelningen, med vilken forskarna samlar in sina data, för att i detalj kunna granska vad människor gör i olika situationer.BokNy bok inom ett ämne som saknat lärobok

Sista delen av boken vänder sig mot forskare inom humaniora och samhällsvetenskap med syfte att förklara hur olika fält, som sociologi och psykologi, kan använda sig av det här sättet att studera människors samspel.

Med boken hoppas författarna att fler ska upptäcka det fantastiska i att i detalj få ta del av hur vi människor interagerar med varandra.

– Jag upphör aldrig att förvånas av hur välsynkroniserade vi människor är tillsammans och jag önskar att fler kan ta del av det, säger Mathias Broth.

Leelo Keevallik håller med.
– Vi kan analysera hur man agerar i varje specifik situation. Att närstudera det är som att ge sig ut på upptäcksfärd i människan.

Boken:
Multimodal interaktionsanalys. Av Mathias Broth, Leelo Keevallik (red.). Studentlitteratur, 2020.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.