14 maj 2020

Trots fysiskt avstånd kan närhet skapas mellan familjemedlemmar på olika platser. Det visar en studie från Linköpings universitet som undersökt hur videosamtal knyter samman familjemedlemmar. Resultatet visar att närheten i videosamtal främst byggs med hjälp av kroppen och sinnena, som exempelvis genom en digital high five.

Forskarna har studerat hur flerspråkiga barnfamiljer som flyttat utomlands kommunicerar med sina anhöriga i Europa.  Fotograf: fizkes

Att röra vid en älskad familjemedlem, eller att ta ögonkontakt, är omöjligt via nätet. Trots detta är det möjligt att känna sig nära. Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden har undersökt de sociala och känslomässiga utmaningar som geografisk distans kan skapa hos familjemedlemmar som är utspridda i olika länder och hur längtan uttrycks via videosamtal. Deras studie har publicerats i Journal of Multilingual and Multicultural Development.

– Vår studie visar att via videosamtal kan ett samspel uppstå som gör att man upplever närhet. Detta samspel sker via kroppen och sinnena samt exempelvis kameran och tekniken. Forskningen blir extra intressant i ljuset av corona när många av oss tvingas kommunicera digitalt, säger Anna Martín Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Forskarna har studerat hur tre flerspråkiga barnfamiljer som flyttat till Kina kommunicerar med sina anhöriga i Europa. De har analyserat familjemedlemmarnas verbala och kroppsliga samspel i fyra videosamtal och ser hur det fysiska avståndet och det digitala gränssnittet innebär olika utmaningar, men att närhet ändå etableras på kreativa och till viss del nyskapande sätt. Forskarna har använt sig av inspelningar av de faktiska videosamtalen via mobilen eller datorn liksom separat uppställda kameror i de rum där samtalen förts. På så sätt har de kunnat fånga in samtalsdeltagarna även då de inte är synbara i videosamtalet på skärmen.

Humor, kreativitet och minnen skapar närhet

Tidigare forskning på området har diskuterat om det går att bygga närhet och samhörighet digitalt. Forskningen har också visat att förändrade kommunikationsmönster påverkar hur vi rör vår kropp såväl som hur vi rör oss över landsgränser. I den nya studien visar LiU-forskarna att närhet inte är en självklarhet men till viss del faktiskt kan både återskapas och omskapas via videosamtal online. Studien visar också och att närheten främst byggs med hjälp av kroppen och sinnena, även om det talade språket också spelar roll. I videosamtal får rummet stor betydelse, vad som är närvarande på skärmen samt hur kroppen koordineras i förhållandet till kameralinsen. I studien ser man att detta passar små barn utan ett väl utvecklat språk bra. Deras deltagande underlättas när kroppen och rummet kan få en större betydelse än talet.

En faktor som kan etablera känslomässig närhet är humor. Kamerans närvaro i samtalet bidrar till detta, bland annat genom att olika kroppsdelar kan zoomas in och andra uteslutas vilket ger upphov till skämt och skratt. Men närhet byggs också genom deltagarnas förmåga att vara kreativa och förhålla sig till de situationer som uppstår mellan dem själva, deras samtalspartner och tekniken. Ett exempel på detta är den high five som en treåring i Kina och hennes morföräldrar på andra sidan jorden gör mot varandra. Men istället för att handflata möter handflata ersätts upplevelsen av hud mot synintryck, tal, och muskelminnets upplevelse av en high five. På så sätt skapas ändå en high five och samhörighet personerna emellan.

I samtalen mellan barnen och deras släktingar förs också minnen in, som de gemensamt kan relatera till. I ett samtal nämner mormor en väska som hon gett till sitt barnbarn, något som påverkar barnet så pass att hon springer ut ur samtalet för att hämta den. Efter samtalet håller barnet kvar mormor både i minnet och i kroppen genom att hålla väskan. Linnéa Stenliden vid LiUFoto: Fotofabriken i Norrköping. På bild: Linnéa Stenliden

– Vår studie bidrar med insikter om hur teknologiska lösningar används för vardaglig kommunikation för att överbrygga avstånd i familjer med rötter i flera länder. Familjernas kommunikation påverkas av tekniken, vilket skapar specifika förutsättningar för hur närhet kan uppstå, säger Linnéa Stenliden, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Studien Closer to far away; transcending the spatial in transnational families' online video calling är en mindre, kvalitativ studie och mer forskning behövs på området.

Forskarna tar med sig resultatet från studien in i arbetet med sitt nya projekt. I det undersöker de nya utmaningar, exempelvis obekväm tystnad, som gymnasielärare ställs inför, i och med distansundervisning i coronatider.

Vetenskaplig artikel:
Closer to far away: transcending the spatial in transnational families’ online video calling (2020), Anna Martín-Bylund & Linnéa Stenliden, Journal of Multilingual and Multicultural Development
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01434632.2020.1749643

Kontakt

Relaterat innehåll

Katt.

Humorpris till LiU:s kattforskning

Lingvisten Robert Eklund får tillsammans med två andra forskare IG Nobelpriset för sin forskning om katters sätt kommunicera med oss människor. Det annorlunda nobelpriset går till forskning som först får oss att skratta – och sedan tänka.

Barn vill inte säga hejdå

Ny lärobok lär oss studera varandras beteenden i detalj

När vi kommunicerar med varandra tolkar vi inte bara vad som sägs utan en rad andra saker, som gester, minspel och blickar. Detta är i fokus för den första svenska läroboken inom forskningsområdet.

Lingvisten som vill veta vad katten säger

Robert Eklund har gått från att få datorer att härma mänskligt tal till att undersöka katters kommunikation. Som en röd tråd genom hans forskarbana går intresset för ljud av olika slag.

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.