14 september 2023

Alumner från läkarutbildningen vid Linköpings universitet värderar sin utbildning högt på flera punkter, enligt Sveriges läkarförbunds senaste enkät. De nyutexaminerade läkarna anser att de har fått goda grunder för yrket.

Läkarstudenter simulerar vårdsituationer och diskuterar under utbildningen.
Läkarstudenter simulerar vårdsituationer och diskuterar igenom detta. Emma Busk Winquist
Enkäten har gått ut till nyutexaminerade från Sveriges samtliga läkarutbildningar och i år även till svenskar som tagit examen utomlands. Deltagarna har bland annat fått gradera sina förutsättningar för att hantera ”känslomässigt svåra patientsituationer”, att ”förmedla relevant information till patienter” samt att ”diagnosticera och behandla vanligt förekommande sjukdomar”.

Det är också några av de punkter där alumnerna från Linköping toppar värderingen.

− Vi är glada över att våra alumner upplever att de har fått grunder för att känna sig trygga i läkarrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmåga, säger Éva Tamás biträdande professor och programansvarig för läkarprogrammet.

Kritiskt värdera information

LiU:s läkarutbildning värderas även högst på frågor om förutsättningarna för att söka och kritiskt värdera information. Undervisningen vid LiU har under många år präglats av metoden problembaserat lärande (PBL) där läkarstudenterna arbetar i grupp och får lösa olika givna problem, bland annat genom att själva söka svar i litteraturen:

PBL är ett robust pedagogiskt verktyg
för att fostra till livslångt lärande
 
− Enkätstudien visar på vad vi har sett tidigare, nämligen att PBL är ett robust pedagogiskt verktyg för att fostra till livslångt lärande. Det resulterar i både trygghet i läkarrollen, goda medicinska kunskaper och kritiskt tänkande, säger Katarina Kågedal, biträdande professor och biträdande programansvarig för läkarprogrammet.

Linköpings universitet utmärker sig när det gäller förbättringskunskap (utveckla och förbättra vården). Här tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkäten att de fått ”ganska till mycket goda förutsättningar” att bedriva förbättringsarbete.

Förbättringsarbete

Rapportens författare har analyserat siffrorna och dragit egna slutsatser:

Här behöver universiteten lära av varandra och undersöka varför så många som studerat i Linköping har fått goda förutsättningar att bedriva förbättringsarbete”, skriver författarna.

Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkäten. Linköpings läkarstudenter ligger lägre än snittet: 13 procent.

− Medicinska fakulteten har de senaste två åren stärkt forskarlinjen för läkarstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskådlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen är jätteviktigt eftersom forskande läkare är något väsentligt för sjukvårdens utveckling, säger Éva Támas.

Viktigt med handledning

I studien får de nyutexaminerade läkarna också svara på frågor om trakasserier och diskriminering. Sveriges läkarförbund noterar att inte alla i enkäten uppger att de bemötts med respekt av sina lärare och handledare. Hela 14 procent uppger att de utsatts för kränkande särbehandling. I fritextsvaren framkommer att en kritisk period kan vara under den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).

Här har hela läkarkåren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lärosätena måste se till att deras riktlinjer för kränkande särbehandling blir kända för alla läkarstudenter”, understryker förbundet i rapporten.

Handledning är viktigt, sammanfattar Sveriges läkarförbund. I rapporten pekar författarna på att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stärkas, genom att utöka de så kallade ALF-medlen.

Nolltolerans

När det gäller jämlikt bemötande mellan män och kvinnor så hamnar LiU i topp i enkäten. Enligt LiU:s eget kursutvärderingssystem (vårterminen 2023) svarar 3,9 procent ja på frågan om diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och exkludering.

− Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, även om vår kursutvärdering hamnar betydligt lägre än enkätens medelvärde på 14 procent. Och vi fortsätter att jobba mot nollvisionen, säger Éva Tamás.

Enkäten är ett bra stöd 

Programledningen vid LiU:s läkarutbildning välkomnar att Sveriges läkarförbund undersöker studenternas syn på utbildningen:

− Enkäten är ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lärosätenas läkarutbildningar. Svarsfrekvensen på 37 procent kunde dock vara högre, för att säkerställa resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje år och innehåller samma frågor så blir förutsättningarna för jämförelse genom åren mycket goda, säger Éva Tamás.

Kontakt

Fakta

Enkäten från Sveriges läkarförbund görs för sjätte gången. De nyutexaminerade läkarna har på en sexgradig skala fått uppskatta i vilken utsträckning utbildningen har givit dem goda förutsättningar för att klara olika yrkesrelaterade frågor.

Samtliga svenska lärosäten bedöms erbjuda undervisning med hög kvalitet (98−90 procent andel positiva svar).


campus usCampus US Foto Emma Busk Winquist
Bäst resultat får Lund och Göteborg, med 98 procent i andel positiva svar.

Linköping delar fjärdeplatsen med Örebro på 92 procent. Universitet utanför Sverige, får 89 procent positiva svar.

Se hela enkäten härLäkarutbildningen – så upplevs den (Sveriges läkarförbund 2023)

Läkarprogrammet i Linköping

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.