Enkäten har gått ut till nyutexaminerade från Sveriges samtliga läkarutbildningar och i år även till svenskar som tagit examen utomlands. Deltagarna har bland annat fått gradera sina förutsättningar för att hantera ”känslomässigt svåra patientsituationer”, att ”förmedla relevant information till patienter” samt att ”diagnosticera och behandla vanligt förekommande sjukdomar”.
Det är också några av de punkter där alumnerna från Linköping toppar värderingen.
− Vi är glada över att våra alumner upplever att de har fått grunder för att känna sig trygga i läkarrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmåga, säger Éva Tamás biträdande professor och programansvarig för läkarprogrammet.
Linköpings universitet utmärker sig när det gäller förbättringskunskap (utveckla och förbättra vården). Här tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkäten att de fått ”ganska till mycket goda förutsättningar” att bedriva förbättringsarbete.
”Här behöver universiteten lära av varandra och undersöka varför så många som studerat i Linköping har fått goda förutsättningar att bedriva förbättringsarbete”, skriver författarna.
Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkäten. Linköpings läkarstudenter ligger lägre än snittet: 13 procent.
− Medicinska fakulteten har de senaste två åren stärkt forskarlinjen för läkarstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskådlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen är jätteviktigt eftersom forskande läkare är något väsentligt för sjukvårdens utveckling, säger Éva Támas.
”Här har hela läkarkåren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lärosätena måste se till att deras riktlinjer för kränkande särbehandling blir kända för alla läkarstudenter”, understryker förbundet i rapporten.
Handledning är viktigt, sammanfattar Sveriges läkarförbund. I rapporten pekar författarna på att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stärkas, genom att utöka de så kallade ALF-medlen.
− Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, även om vår kursutvärdering hamnar betydligt lägre än enkätens medelvärde på 14 procent. Och vi fortsätter att jobba mot nollvisionen, säger Éva Tamás.
Programledningen vid LiU:s läkarutbildning välkomnar att Sveriges läkarförbund undersöker studenternas syn på utbildningen:
− Enkäten är ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lärosätenas läkarutbildningar. Svarsfrekvensen på 37 procent kunde dock vara högre, för att säkerställa resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje år och innehåller samma frågor så blir förutsättningarna för jämförelse genom åren mycket goda, säger Éva Tamás.
Det är också några av de punkter där alumnerna från Linköping toppar värderingen.
− Vi är glada över att våra alumner upplever att de har fått grunder för att känna sig trygga i läkarrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmåga, säger Éva Tamás biträdande professor och programansvarig för läkarprogrammet.
Kritiskt värdera information
LiU:s läkarutbildning värderas även högst på frågor om förutsättningarna för att söka och kritiskt värdera information. Undervisningen vid LiU har under många år präglats av metoden problembaserat lärande (PBL) där läkarstudenterna arbetar i grupp och får lösa olika givna problem, bland annat genom att själva söka svar i litteraturen:PBL är ett robust pedagogiskt verktyg− Enkätstudien visar på vad vi har sett tidigare, nämligen att PBL är ett robust pedagogiskt verktyg för att fostra till livslångt lärande. Det resulterar i både trygghet i läkarrollen, goda medicinska kunskaper och kritiskt tänkande, säger Katarina Kågedal, biträdande professor och biträdande programansvarig för läkarprogrammet.
för att fostra till livslångt lärande
Linköpings universitet utmärker sig när det gäller förbättringskunskap (utveckla och förbättra vården). Här tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkäten att de fått ”ganska till mycket goda förutsättningar” att bedriva förbättringsarbete.
Förbättringsarbete
Rapportens författare har analyserat siffrorna och dragit egna slutsatser:”Här behöver universiteten lära av varandra och undersöka varför så många som studerat i Linköping har fått goda förutsättningar att bedriva förbättringsarbete”, skriver författarna.
Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkäten. Linköpings läkarstudenter ligger lägre än snittet: 13 procent.
− Medicinska fakulteten har de senaste två åren stärkt forskarlinjen för läkarstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskådlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen är jätteviktigt eftersom forskande läkare är något väsentligt för sjukvårdens utveckling, säger Éva Támas.
Viktigt med handledning
I studien får de nyutexaminerade läkarna också svara på frågor om trakasserier och diskriminering. Sveriges läkarförbund noterar att inte alla i enkäten uppger att de bemötts med respekt av sina lärare och handledare. Hela 14 procent uppger att de utsatts för kränkande särbehandling. I fritextsvaren framkommer att en kritisk period kan vara under den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).”Här har hela läkarkåren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lärosätena måste se till att deras riktlinjer för kränkande särbehandling blir kända för alla läkarstudenter”, understryker förbundet i rapporten.
Handledning är viktigt, sammanfattar Sveriges läkarförbund. I rapporten pekar författarna på att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stärkas, genom att utöka de så kallade ALF-medlen.
Nolltolerans
När det gäller jämlikt bemötande mellan män och kvinnor så hamnar LiU i topp i enkäten. Enligt LiU:s eget kursutvärderingssystem (vårterminen 2023) svarar 3,9 procent ja på frågan om diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och exkludering.− Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, även om vår kursutvärdering hamnar betydligt lägre än enkätens medelvärde på 14 procent. Och vi fortsätter att jobba mot nollvisionen, säger Éva Tamás.
Enkäten är ett bra stöd
Programledningen vid LiU:s läkarutbildning välkomnar att Sveriges läkarförbund undersöker studenternas syn på utbildningen:
− Enkäten är ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lärosätenas läkarutbildningar. Svarsfrekvensen på 37 procent kunde dock vara högre, för att säkerställa resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje år och innehåller samma frågor så blir förutsättningarna för jämförelse genom åren mycket goda, säger Éva Tamás.
