I en beräkning som gjorts av Socialstyrelsen om antalet barn som bott i ett skyddat boende mellan 31 juli 2018 till den 1 augusti 2019 så fann man att 6 200 barn bott minst en natt på ett skyddat boende. Barn som tvingas fly tillsammans med sin förälder till ett skyddat boende har rättigheter, och barnkonventionen slår fast att alla barn ska skyddas från alla former av fysiskt, psykiskt våld, skada eller övergrepp.
- Inom projektet Efter våldet vill vi säkerställa barns rätt till skydd, delaktighet och stöd, genom att barnet får rätt insatser vid placering i skyddat boende. Därför har både boendepersonal och socialsekreterare fått olika utbildningsinsatser genom vår modell PUSSLET för att lära sig hur man skapar trygga miljöer och lära sig hur man pratar med barn om deras behov, säger Natalie Söderlind, utredare på Barnafrid.
Natalie Söderlind projektleder Barnafrids delar inom projektet Efter våldet, som är ett EU-finansierat projekt, som drivs tillsammans med Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Marie Cederschiöld Högskola, Göteborgs Kyrkliga Stadsmission och Barnafrid.
Projektet Efter våldet (AVEC) har under två års tid arbetat med att:
• Utveckla, testa och utvärdera en modell för samverkan mellan nyckelaktörer runt barn på skyddade boenden.
• Utbilda deltagande boenden i traumamedveten omsorg och BRA-samtal (Barns Rätt som Anhöriga) (inklusive en utbildning av utbildare riktad till medarbetare i skyddade boenden och en särskild utbildning riktad till socialsekreterare.
• Öppna och kostnadsfria utbildningar för boenden i Skåne, Västra Götaland och Gävleborg i Traumamedveten omsorg samt BRA-samtal.
• Psykosocialt stöd för barn genom strukturerad och fri lek med utbildade volontärer.
• Kartlägga luckor i systemet.
• Informationskampanj som riktar sig till beslutfattare på lokal, regional, nationell och EU nivå.
• Sprida kunskap genom föreläsningar och webinarier.
I en kartläggning av Barnafrid som bygger på enkätsvar från boendepersonalen så beskrivs brister i skyddsnätet runt barnet i skyddat boende.
- Det vi har sett är att det råder stora svårigheter i upprätthållandet av umgänge med den andre föräldern utanför det skyddade boendet. Att skolgången ofta blir lidande, och att handläggningen gällande vård många gånger drar ut på tiden. Vi har också sett en brist på kontinuerligt stöd efter tiden i skyddat boende samt svårigheter i att finna permanenta boendelösningar säger Natalie Söderlind.
I frågan kring vilka lärdomar som kan dras utifrån projektet beskriver Natalie att det;
- Det måste till mer kunskap i samhället där barnets bästa är i fokus! Där domstolar, socialsekreterare, vårdpersonal måste utgå från kunskap om våld för att se till så att barnet är i fokus. Där man måste se till att stärka samverkan mellan kommuner, socialtjänst, skola och de skyddade boendet.
- Med den här modellen hoppas vi att barn som tvingas fly tillsammans med sin förälder till ett skyddat boende får sina rättigheter tillgodosedda. Att barnet får rätt insatser, känner sig delaktigt och lyssnade till, avslutar Natalie.
Projektet presenteras och resultat redovisas på en slutkonferens den 15 december. Läs mer om evenemanget här.
