08 februari 2021

Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi.

Bild på forskare och hund. Fotograf: David Brohede

Det nya kandidatprogrammet i djurpsykologi vid Linköpings universitet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden.

I utbildningen varvas ämnen som biologi, etologi, djurs kognition och humanpsykologi – allt för att studenterna ska lära sig att tolka djurens signaler men också för att förstå hur djuren tolkar människors signaler. Det rör sig om djur i allmänhet men särskilt våra sällskapsdjur som häst, hund och katt och deras interaktioner.

– Antalet sällskapsdjur ökar i samhället. Idag finns det cirka en miljon hundar i Sverige, en och en halv miljon katter och 350 000 hästar och behovet av att förstå dem är stort. Men samtidigt som sektorn växer och omsätter allt mer saknas ofta akademiska kunskaper om djurs beteende och psyke. Därför startar vi nu det här programmet inom djurpsykologi, säger Per Jensen, professor i etologi, lärare på universitetets biologiprogram och en flitigt anlitad föreläsare för privata aktörer och djurägare.

Bild på forskare och en häst.Lina Roth med sin häst Elfa. Foto Anna Nilsen – Djurpsykologi är ett ämne som ligger i tiden. Samspelet mellan människa och husdjur är ett forskningsområde som växer stort och begreppet Animal Psychology är väletablerat utomlands men nytt i Sverige, säger Lina Roth, docent i etologi och universitetslektor i zoologi.

Sedan tidigare undervisar hon på universitetets populära distanskurser i ämnet.

– Efterfrågan på en längre utbildning är stor. De som har gått våra etologikurser vill ha mer, säger hon.

Liksom distanskursen i djurpsykologi vänder sig det nya utbildningsprogrammet till personer med ett stort intresse för djurs beteende och psykologi, som exempelvis de som gått naturvetenskapligt program på gymnasiet eller redan är yrkesverksamma inom djurbranschen.

Unik kombination av biologi, etologi och humanpsykologi

Programmet som ges på heltid under tre år är tvärvetenskapligt och utformat i samarbete mellan LiU-forskare inom biologi och psykologi.

– Ungefär hälften av kurserna kommer att läsas tillsammans med studenter på biologiprogrammet, som exempelvis kurser inom evolution, ekologi och cellbiologi. En fjärdedel av kurserna är psykologiskt inriktade och samläses med studenter på institutionen för beteendevetenskap och lärande och en fjärdedel är helt unika kurser för det här programmet, som till exempel antrozoologi och beteendeanalys, säger Per Jensen.

– Det kommer också finnas stora valmöjligheter inom programmet där studenterna kan fördjupa sig i exempelvis genetik eller farmakologi, säger Lina Roth.

– Man kan även läsa en kurs i företagsekonomi om man vill satsa på eget företag efter utbildningen och vi arbetar för att studenterna ska kunna göra praktik på exempelvis en djurpark eller en veterinärklinik, säger Per Jensen.

Stark koppling till forskning

Utbildningen har en stark forskningsförankring och flera av LiU:s framstående forskare inom biologi, etologi och psykologi kommer att undervisa på programmet.
Undervisningen blandar teori med praktiska moment som studiebesök och fältarbeten där studenterna får observera djurs beteende i till exempel en djurpark eller på ett hunddagis.

– Ofta är det så att djurs beteendeproblem beror på understimulans, stress eller relationsproblem, säger Per Jensen.

– Men beteendeproblem hos sällskapsdjur går att förstå om man har rätt kompetens, vilket man får i den här utbildningen. Studenterna kommer att lära sig hur de förbättrar djurens hälsa och välmående genom att reducera stress och förebygga och hantera relationsproblem – allt utifrån vilket djur det handlar om, säger Lina Roth.

Det finns även en pedagogisk del inom djurpsykologi där man måste kunna förklara djurens beteende och komma med förslag på åtgärder på ett pedagogiskt sätt till ägaren.

– Den som vill jobba med djur och deras beteendeproblem måste därför även ha kunskap om humanpsykologi och förstå människor, säger Per Jensen.

Efter utbildningen kan studenterna arbeta med djur inom tullen, polisen, militären eller andra verksamheter där det finns hund och häst. De kan också arbeta på veterinärkliniker och i djurparker, på länsstyrelser och jordbruksverk eller på ridskolor, hunddagis och katthem. Utbildningen öppnar även upp för ett arbete som egen företagare inom djurpsykologi och djurcoachning. De som vill kan också studera vidare på masternivå såväl inom Sverige som utomlands, där det också är möjligt att certifiera sig till Animal Therapist.

Läs mer om programmet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.