Cirka 90 procent av allt internationellt gods fraktas sjövägen innan det lastas om och skickas vidare med hjälp av lastbil, tåg eller flyg i Sverige. Men frakten inom Sverige går sällan sjövägen trots att fartyg är den mest energieffektiva fraktmetoden i förhållande till lastvolym och merparten av de svenska städerna ligger längs kusten.
– Det finns en stor outnyttjad potential för sjöfarten att minska trycket på ett överbelastat järnvägsnät och reducera trängsel på vägarna. I samarbetet med Sjöfartsverket drar vi nytta av varandras kompetenser och har möjlighet att bidra till stor samhällsnytta, säger Martin Rantzer, prefekt på institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet.
Forskningssamarbetet mellan Sjöfartsverket och Linköpings universitet har som mål att löpande digitalisera och effektivisera arbetsmetoderna vid Sjöfartsverkets fyra trafikcentraler som varje år hanterar tusentals trafiksituationer runt landets mest trafikerade havsområden. Anders Johannesson, senior rådgivare på Sjöfartsverket, menar att utvecklingen av trafikcentralerna är ett viktigt steg för att göra svensk sjöfart ännu mer konkurrenskraftig och säker.
– Tillsammans med Linköpings universitet och ny forskning kommer vi på sikt både kunna förebygga fler fartygsolyckor, men också öka vår egen kompetens inom området, säger Anders Johannesson.
Inledningsvis handlar samarbetet om fyra nya forskningsprojekt där bland annat artificiell intelligens ska användas för att automatiskt följa fartygsrörelser och varna trafikcentralerna vid avvikelser. Tre av projekten leds av forskare vid Linköpings universitet och institutionerna för datavetenskap samt teknik och naturvetenskap.
– Den nya tekniken, speciellt artificiell intelligens, har stor potential när det gäller att effektivisera den maritima trafiksektorn, säger Magnus Bång, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet.
Forskningen kommer fokusera på flera olika områden – till exempel maskininlärning, logistik, optimering och cybersäkerhet – under samarbetets gång. Förenklat handlar det om att underlätta och effektivisera arbetet inom delar av Sjöfartsverkets verksamhetsområden. Bland annat när det kommer till hur man hanterar och effektiviserar stora mängder trafikinformation. Jonas Lundberg är professor i människocentrerad design vid Linköpings universitet:
– Det är viktigt att både data och automationens underlag för viktiga beslut kan presenteras effektivt för människor. Därför arbetar vi med hur information effektivt kan visualiseras, samtidigt som vi arbetar med hur den kan analyseras automatiskt, säger han.
Fakta – Forskningsprojekten inom samarbetet
Inom ramen för det nya samarbetet mellan Sjöfartsverket och Linköpings universitet ingår inledningsvis fyra olika forskningsprojekt, där tre leds av forskare vid Linköpings universitet:
- Projektet Automatiserad Monitorering (AutoMon): Med artificiell Intelligens kan avvikelser från det normala trafikflödet identifieras även utanför trafikcentralernas områden. På så vis kan man förebygga olyckor till sjöss och över stora havsområden.
- Följsam Automation (F-AUTO): System med artificiell intelligens analyserar trafiksituationer i realtid och uppmärksammar operatören på potentiella konfliktsituationer, som inte har hanterats av operatören.
- VASA: Projektet ska digitalisera och effektivisera anlöpsprocessen till svenska hamnar med interaktiv visualisering och artificiell intelligens.
- RESKILL: Operatörers kompetens ska stärkas genom ett nytt koncept för utbildning där interaktiv visualisering används. Träningssystemet ska stödja operatörens förmåga att förstå och känna igen situationer där automation inte fungerar som förväntat.
Fakta – Sjöfartsverkets trafikcentraler (VTS)
Sjöfartsverkets trafikcentraler eller VTS-centraler (Vessel Traffic Service) som de egentligen heter används som ett samlande begrepp för bland annat sjötrafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden. Syftet är att förbättra sjösäkerheten och effektiviteten för fartygstrafiken samt för att skydda miljön.