19 november 2019

Två fullständiga simuleringsmiljöer, en för sjöfart och en för flygledning, har byggts upp vid Avdelningen medie -och informationsteknik. ”För oss kan det verka som spel, men för lotsar och flygledare som kommer hit är detta på riktigt”, säger Jonas Lundberg.

Skärmar där simulering visas, personen som kör simuleringen syns i en spegel framför skärmarna
Dimman tätnar och vågorna går höga, här är det Jonas Lundberg som navigerar i trånga vatten. THOR BALKHED
Vi står på bryggan till en 160 meter lång lasttanker på väg in i en av Stockholms skärgårds mest svårnavigerade delar. En segelbåt korsar vår väg på behörigt avstånd, men plötsligt blåser det upp till storm, blixtar ljungar och mitt i den skarpa gir vi ska förbereda för att komma runt en utstickande kobbe dyker ett korsande lastfartyg upp på skärmen.

Det är tur att det är en simulator för bland oss i rummet finns varken professionella styrmän eller lotsar, utan studenter, forskare och en nyfiken skribent.

– När det sker olyckor till sjöss är nästan alltid automation inblandad på något vis. Automationen ska finnas till för att göra trafiken säkrare, det betyder att lotsarna behöver förstå systemet och även kunna ta över om något fel skulle uppstå, säger Jonas Lundberg, biträdande professor vid Avdelningen medie- och informationsteknik och ansvarig för forskningsprojektet Reskill.

Prediktorn visar vägen

Det forskarna bland annat arbetar med här är att ta fram en prototyp för en prediktor, en vägvisare som visar på skärmen var fartyget kommer att befinna sig om några minuter och ytterligare några minuter framåt i tiden med den fart och kurs som lotsen lagt in.
Jonas Lundberg på kommandobryggan i sjöfartssimulatornJonas Lundberg vid spakarna. Foto THOR BALKHED
– Ett lastfartyg av den här storleken är trögt att styra, svängen måste förberedas långt i förväg, säger Jonas Lundberg och pekar på ett streck på skärmen som är punkten där rodren måste börja läggas om för att fartyget ska komma runt utan att gå på grund i den smala farleden.

Carl Westin, postdoktor på avdelningen, lägger in ett fel i prediktorn så att det plötsligt ser ut som fartyget är på väg upp på kobben.
– Vi kan lägga in olika fel och se hur lotsen reagerar och dra slutsatser av det, säger han.

I simulatorn finns kameror för ögonföljning, vilket också gör det möjligt ett analysera vart lotsen tittar och se till att all information finns på rätt plats.

– Alla fartyg byggs olika och de har en mycket lång livslängd. Instrumenten på bryggan kan se helt olika ut och det vi har byggt upp här, med hjälp av Sjöfartsverket, är en generisk version – ett exempel på hur det kan se ut. Lotsen som kommer ombord kopplar in sin egen utrustning, men måste ändå ha koll på alla olika varianter som förekommer, säger Jonas Lundberg.
Pim Supathida och Jonas Lundberg i bakgrundenPim Supathida, expert inom trafikledning vid LFV, i bakgrunden kommandobryggan till ett lastfartyg. Foto THOR BALKHED
Att gira runt i ett trångt gatt är ett relevant scenario för forskarna att studera, ett annat kan vara att lägga till vid kaj.
– Det här är tillämpad forskning, vår forskning ska vara till direkt nytta, säger Jonas Lundberg.

Flygledning på distans

I rummet intill finns ett virtuellt flygledartorn där just nu Linköpings flygplats finns på skärmarna. Ett plan kommer in för landning.

– Flygledarsimulatorn är en väldigt representativ kopia av den arbetsplats som finns där flyget styrs på distans redan i dag, Linköpings flygplats övervakas exempelvis på distans från Sundsvall, säger Jonas Lundberg.

Ett framtidsscenario forskarna arbetar med här är vad som händer om två plan kommer in för landning samtidigt på två olika flygplatser, men med bara en flygledare. Idag får det ena planet cirkla runt tills det andra är nere, men det är inte så miljövänligt.

– Vi undersöker i vilka lägen det går att delegera den ena landningen till en digital assistent, säger Jonas Lundberg.

Men samma sak gäller här, flygledaren måste förstå på djupet hur automatiken fungerar och snabbt kunna återta kontrollen om något inte fungerar.

Forskningen inom Reskill-projektet och simulatorerna finansieras av Trafikverkets offentliga medel för forskning, via Sjöfartsverket och LFV. Flygsimulatorn har också byggts upp med stöd från Saab. Reskill-projektet pågår till och med 2021.

– Projektet innehåller många delar där vi gärna tar emot studenter som utför olika projekt, exempelvis inom mänskliga faktorn, psykologin hos operatörerna, interaktionen med instrumenten liksom den rent tekniska simuleringstekniken, intygar Jonas Lundberg, som hoppas att simulatorerna även ska ge extra stimulans vid undervisningen i ett antal olika kurser i gränslandet mellan människa och maskin.

 

Billy Josefsson och Pim Supathida, LFVBilly Josefsson och Pim Supathida, projektledare respektive expert inom flygledning och human performance vid LFV Foto THOR BALKHED

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.