Brogas riktade först in sig helt på biogas. Men när kollektivtrafiken på Gotland satsade på biogas så byggde Brogas upp ett dotterbolag och en ny satsning på en flispanna. Detta för att kunna tillgodose Arlas energibehov med flispannan. Och samtidigt kunna bidra tIll att kollektivtrafiken ställde om från fossilt till biogas.
Restavfall
− Utan Arlas intresse hade inte det fungerat. Vi gör ångan som Arla behöver för att förånga mjölken, men vi gör den av flis-värme i stället för att elda biogas. Det finns god tillgång på flis. Samtidigt har vi enligt avtalen rätt att köra in biogas i systemet enligt det avtal vi har, säger Lars-Erik Jansson, som är controller och ekonomisk biogasrådgivare för biogasbolaget Brogas på Gotland.
Arla kan leverera sitt restavfall för biogasproduktion, vilket gör att de blir en del av energins kretslopp på Gotland.
− Givetvis blir det ett metanutsläpp från mjölkgårdarna, som med all djurproduktion. Men som produktionssajt var vi den första inom Arla som kunde bli fossilfri, säger Martin Berg, platschef på Arla i Visby.
Förnybart
Mats Eklund, professor och föreståndare för Biogas solutions research center vid Linköpings universitet, tycker att de här lösningarna ser spännande ut.
− Flis är ju inte biogas, men det är förnybart och det finns god tillgång på Gotland. Sammantaget gör detta Gotland till ett bra exempel på hur samverkan mellan olika aktörer behövs. Med flexibilitet och ömsesidig förståelse för olika verksamheters behov faktiskt kan göra skillnad. Vi är ju en del av ett stort kretslopp, en cirkulär ekonomi där man kan dra nytta av allt från spillvärme och restprodukter till kunskap och innovation, säger Mats Eklund.
Export
Arla-fabriken i Visby tillverkar bland annat standard-, lätt-, och mellanmjölk, vispgrädde och stora mängder mjölkpulver. Mjölkpulvret går till glass- och livsmedelstillverkning i Sverige, men främst exporterar man pulvret och en av de största kunderna är en europeisk nötkrämstillverkare.
