Vid paneldiskussionen deltog representanter från både näringslivet, forskare och intresserade privatpersoner. Diskussionen var avslutningen på den studieresa om biogaslösningar som Biogas solutions research center (BSRC) arrangerade på Gotland, hösten 2024. Med på resan fanns medlemmar i BSRC:s nätverk och biogas-aktörer med koppling till Gotland.
Under paneldiskussion framkom många olika tankar om biogasens status just nu. Både som icke fossilt bränsle och som ett sätt att utnyttja energin i restprodukter från till exempel livsmedelsindustrin.
− Biogas har nästan inga intressekonflikter. Många tycker att den är bra, helt enkelt. Och även om skatteförmånen har försämrats och antalet personbilar på gas minskar i
Sverige, så har vi bra förutsättningar i det här landet, underströk Mats Eklund.
Personbilsmarknaden
Han exemplifierade med att tunga fordon som lastbilar och traktorer, samt sjöfarten och industrin behöver icke fossila bränslen som biogas. Flera av deltagarna vittnade om en tröghet på den svenska personbilsmarknaden.
− Trots goda förutsättningar så har biogasen varit svår att implementera. Vi måste ha med oss många olika aktörer. Och samhället är organiserat i stuprör. Varje stuprör för sig, räcker ofta inte till. Därför är kommuner och regioner jätteviktiga nyckelspelare. Vi måste tänka lite bredare. Och som kompetenscentrum kan BSRC bidra med forskning och kunskap, sa Mats Eklund.
Vi har ersatt två miljoner
liter bensin och diesel
Lars-Erik Jansson är konsult och ekonomisk rådgivare inom biogasfrågor. Han arbetar mycket för Biogas Gotland, och beskrev hur viktig offentliga myndigheter är i arbetet med att få i gång verksamheten.
Självförsörjande
Han beskrev en förhoppning som många talar om.
− Att bli helt självförsörjande på Gotland. Men vi har många frågor som vi måste lösa först. Flytande biogas eller inte, till exempel. Jag har varit tveksam till flytande eftersom det är ett moment till som tar energi och produktionskostnader. Men nu ser vi att det finns anläggningar som verkar nå lönsamhet.
Beredskapsfrågan var också uppe, liksom andra användningsområden för biogas.
− Kommunerna har börjat jobba bredare med beredskapsfrågorna. Inte bara inriktat på energi utan även avseende näringshushållning, eller matsäkerhet. Där passar biogasen in väldigt bra eftersom den ger bra biogödsel som restprodukt, sa Jonas Ammenberg, universitetslektor vid LiU.
Många multifunktioner
Annika Björn, också universitetslektor vid LiU, lyfte att man kan göra annat än energi av gasen:
− Även om marknaden förändras så är biogasprocessen intressant. Det finns många multifunktioner med biogasen utöver jättemycket gas och inklusive metan. Man kan exempelvis styra en del av processen mot medellånga fettsyror. Minska på gasproduktionen och producera miljövänliga biokemikalier. Det ger flexibilitet i systemet.
Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt, SLU, uppmanade till att lyssna på lantbrukarna.
− De har ofta goda idéer. Det finns stor utvecklingspotential när det gäller jordbruksmaskiner. Men också när det gäller att odla substrat för biogas.
Odla för biogas?
Att odla livsmedelsgrödor och spannmål till bränsle är i dag svårt enligt gällande regler.
− Men det finns en beröringsskräck med frågan om biogas eller odling. Samtidigt finns här en stor potential. I stället för att lägga jord i träda, till exempel. Det är något som kan hålla jordbruket i gång. Vi har också gräs vid vägkanterna och vall. En metod som studeras just nu är att extrahera protein ur till exempel gräs och få djurfoder som kan ersätta importerad soja, och ur resterna kan man utvinna biogas, beskrev Mats Eklund.
Han uppmanade också deltagarna att berätta om biogasen.
− De företag som håller på med biogas, borde samarbeta mera. Det är ett av mina stora intressen som föreståndare för BSRC. Det här samspelet mellan industrier, bönder och myndigheter och andra aktörer i näringslivet. Det behöver vi berätta om, sa Mats Eklund.
