08 oktober 2024

Matavfall, rester från livsmedelsindustrin och gödsel. Det är tre viktiga ingredienser i receptet på biogas. Saker man ofta vill bli av med. Kanske blir behovet att utvinna närproducerad energi mera tydligt på en ö som Gotland.

Man sitter i kontrollrum och berättar för besökare.
Magnus Ahlsten, grundare, sitter i biogasanläggningens kontrollrum och svarar på frågor. Fotograf: Ulrik Svedin

Brogas anläggning på Gotland producerar cirka 30 GWh biogas per år. Det motsvarar cirka tre miljoner liter bensin. Men verksamheten är mer än så. Den blir en del i ett helt energisystem.

 

Tre män utanför biogasanläggning.
Mats Eklund och Lars-Erik Jansson lyssnar när Magnus Ahlsten berättar om Biogas Gotland.Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi siktar på att öka volymen de närmaste åren. Målet är att köra våra traktorer och lastbilar på förnybart bränsle och biogas som vi producerar. Det är viktigt för miljön och för vår en framtida marknad, säger Magnus Ahlsten, grundare.

Möjligheter

Besöksgruppen från Biogas solutions research center (BSRC) får en guidad tur på biogasanläggningen i Bro på ön. Hit kommer matavfall och rester från restauranger och livsmedelsindustrin i Visby. På baksidan tornar en hög med stallgödsel upp sig.

Studiebesök om biogas på Gotland.

Gödseln ångar av möjligheter. Den har ett visst energivärde i form av biogas. Men precis som i allt organiskt material (substrat) som används för att tillverka biogas, så stannar det mesta kvar. I resterna efter utvinningen finns dyrbara näringsämnen som fosfor och kväve, vilket kan gå tillbaka som biogödsel.

Näringsämnena blir kvar

Beräkningar från Linköpings universitet pekar mot att biogasproduktionen på Gotland skulle kunna öka från dagens 36 GWh till 165 GWh, varav rötning av stallgödsel skulle kunna generera cirka 110 GWh, förutsatt att allt tillgängligt skulle rötas. Studien har även tagit med kostnader för transporter och produktion.

Resultatet visar att Gotland skulle kunna bli mer än självförsörjande på fosfor. De organiska restprodukterna motsvarar cirka 137 ton mer fosfor än den rekommenderade fosforgödslingen för de jordbruksgrödor som odlas på ön. När det gäller kväve så blir inte utvinningen lika hög. I rapporten från LiU framkommer det att gödslingsbehovet på Gotland är cirka 2,4 gånger högre än den mängd kväve som finns i de identifierade restprodukterna.

Man skulle kunna exportera
fosfor från Gotland 

− Vid en mer optimal användning av kvävet och fosforn i biogödseln skulle man kunna exportera fosfor från Gotland. Och den kväve som i dag importeras skulle kunna minska något. Det man vinner är att näringsämnena i de lokala substraten direkt kommer tillbaka till jorden på Gotland, säger Madeleine Larsson, biträdande universitetslektor och biträdande föreståndare på Biogas solutions research center.

Magnus Ahlsten tycker att det är bra att förutsättningarna blir genomlysta, men han tror att den faktiska energimängden blir något mindre.

− Det kanske går att nå upp till 100 GWh som jag ser det, vilket är gott nog. All gödsel går inte att fånga in. Och man måste ta hänsyn till att det ska löna sig att transportera gödseln till anläggningarna.

Gruppbild. Studiebesök om biogas på Gotland.
BSRC-deltagarna besökte biogasanläggningen på Gotland.Fotograf: Ulrik Svedin

 

 

 

Biogasanläggningen i Bro, på Gotland

Brogas biogasanläggning på Gotland producerar cirka 30 GWh biogas per år. Det motsvarar cirka tre miljoner liter bensin. Anläggningen levererade tidigare stora delar av sin gas till Arla. Men sedan 2021 har Brogas en flisanläggning som kan förse Arla med hela mejeriets behov av fossilfri processånga (cirka 35 GWh, motsvarande 3,5 miljoner liter brännolja. Biogasen på anläggningen kan nu i stället gå till öns busstrafik och andra fordon.

Anläggningen i Bro framställer biogasen med hjälp av ca 95 000 ton substrat (processens råvaror) som kommer från öns rest- och avfallsprodukter, exempelvis flyt- och fastgödsel, slakteriavfall, matavfall, kasserade rotfrukter, spannmålsrens, kasserat ensilage etc.

Från anläggningen i Bro levereras biogasen via en gasledning till Visby där gasen antingen används för produktion av processånga och värme av Arla och livsmedelstillverkaren Protos. Eller så förädlas den till fordonsgaskvalitet (uppgraderas till ca 97 procent metan) av Biogas Gotland som i sin tur levererar den uppgraderade biogasen till fordonsgasmarknaden samt till chipstillverkaren Gotlandschips.

Möten med användare och producenter - biogas på Gotland

Kontakt

Nationellt kompetenscentrum för biogasforskning (BSRC)

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.