Brogas anläggning på Gotland producerar cirka 30 GWh biogas per år. Det motsvarar cirka tre miljoner liter bensin. Men verksamheten är mer än så. Den blir en del i ett helt energisystem.
− Vi siktar på att öka volymen de närmaste åren. Målet är att köra våra traktorer och lastbilar på förnybart bränsle och biogas som vi producerar. Det är viktigt för miljön och för vår en framtida marknad, säger Magnus Ahlsten, grundare.
Möjligheter
Besöksgruppen från Biogas solutions research center (BSRC) får en guidad tur på biogasanläggningen i Bro på ön. Hit kommer matavfall och rester från restauranger och livsmedelsindustrin i Visby. På baksidan tornar en hög med stallgödsel upp sig.
Gödseln ångar av möjligheter. Den har ett visst energivärde i form av biogas. Men precis som i allt organiskt material (substrat) som används för att tillverka biogas, så stannar det mesta kvar. I resterna efter utvinningen finns dyrbara näringsämnen som fosfor och kväve, vilket kan gå tillbaka som biogödsel.
Näringsämnena blir kvar
Beräkningar från Linköpings universitet pekar mot att biogasproduktionen på Gotland skulle kunna öka från dagens 36 GWh till 165 GWh, varav rötning av stallgödsel skulle kunna generera cirka 110 GWh, förutsatt att allt tillgängligt skulle rötas. Studien har även tagit med kostnader för transporter och produktion.
Resultatet visar att Gotland skulle kunna bli mer än självförsörjande på fosfor. De organiska restprodukterna motsvarar cirka 137 ton mer fosfor än den rekommenderade fosforgödslingen för de jordbruksgrödor som odlas på ön. När det gäller kväve så blir inte utvinningen lika hög. I rapporten från LiU framkommer det att gödslingsbehovet på Gotland är cirka 2,4 gånger högre än den mängd kväve som finns i de identifierade restprodukterna.
Man skulle kunna exportera
fosfor från Gotland
− Vid en mer optimal användning av kvävet och fosforn i biogödseln skulle man kunna exportera fosfor från Gotland. Och den kväve som i dag importeras skulle kunna minska något. Det man vinner är att näringsämnena i de lokala substraten direkt kommer tillbaka till jorden på Gotland, säger Madeleine Larsson, biträdande universitetslektor och biträdande föreståndare på Biogas solutions research center.
Magnus Ahlsten tycker att det är bra att förutsättningarna blir genomlysta, men han tror att den faktiska energimängden blir något mindre.
− Det kanske går att nå upp till 100 GWh som jag ser det, vilket är gott nog. All gödsel går inte att fånga in. Och man måste ta hänsyn till att det ska löna sig att transportera gödseln till anläggningarna.
